Sänkt kreditbetyg till Grekland

Standard & Poor's (S & P) sänker Greklands kreditbetyg.
Samtidigt har räntetrycket mot landet ökat, sedan Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker i fredags förklarat att det grekiska stödprogrammet måste utvidgas.
Standard & Poor's sänker Greklands långsiktiga kreditbetyg till B och det kortsiktiga till C. De nya lägre betygen har negativa utsikter, vilket innebär att ytterligare sänkningar kan bli aktuella
Enligt S & P finns det en risk att de europeiska regeringar som nu diskuterar en möjlig förlängning och omförhandling av stödprogrammet till Grekland vill se att privata investerare (banker och fonder) tar en del av kostnaden för stödet med hjälp av förlängda återbetalningsperioder.
Räntetrycket mot Grekland drog iväg uppåt på måndagen sedan Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker efter ett möte i Luxemburg i fredags meddelat att stödprogrammet till Aten på 110 miljarder euro måste utvidgas.
Greklands finansminister Giorgos Papakonstantinou har därtill förklarat att ambitionen att åter ta upp lån på den privata kapitalmarknaden vid årsskiftet har övergivits och att det kan bli aktuellt med förlängda och större lån.
Samtidigt anser den grekiska regeringen att villkoren i stödprogrammet till Grekland är för hårda och måste mildras för att den grekiska ekonomiska utvecklingen ska gå att vända, rapporterar den tyska tidningen Die Welt enligt Reuters.
Grekerna vill bland annat ha lägre räntor på lånen i programmet, som kommer från EU och Internationella valutafonden (IMF). Dessutom vill de skjuta fram tidpunkten för när Grekland uppfyller EU:s krav på ett underskott i statsbudgeten på högst 3 procent av BNP i två år till 2016. Dagens stödprogram bygger på att grekerna med åtstramningar får ned underskottet till under 3 procent av BNP till 2014.
Många ser nu en risk för att andra länder i finansiell kris, som Irland och Portugal, också kommer att begära omförhandling av stödpaket med mjukare och inrikespolitiskt mer hanterbara villkor.
"Nya lättnader för Grekland kommer säkert också att höja kraven från både Irland och Portugal om att få till motsvarande förbättringar av sina villkor", skriver SEB i ett marknadsbrev.
Royal Bank of Scotlands skandinaviska chefsanalytiker Pär Magnusson är inne på samma spår:
"Ett nytt prejudikat håller på att sättas för konkursmässiga länder, och det är bara en tidsfråga innan nästa land kommer med mössan i hand. Tyvärr", skriver han.
Kostnaden för att försäkra sig mot att eurozonens krisländer ställer in sina betalningar ökade markant på den så kallade CDS-marknaden på måndagen.
CDS-kontrakt som skyddar mot att Grekland ställer in betalningarna någon gång under en femårsperiod lyfte 0,43 procentenheter till 13,60 procentenheter. Motsvarande CDS-kontrakt för Portugal och Irland steg också till 6,43 respektive 6,70 procentenheter.
Räntan på tioårig grekisk statsobligation lyfte till 15,89 procent på måndagen, vilket kan jämföras med 12,56 procent vid årsskiftet eller 3,17 procent för tyska statspapper med samma löptid. Ränteskillnaden utgör den premie marknaden tar ut då man befarar att Grekland kan få problem med betalningsförmågan.