Borg i recessionens tjänst

Medan ledande ekonomer i världen oroar sig för en s k dubbeldipp med återgång till recession, fortsätter vår svenske finansminister Anders Borg att plädera för ännu hårdare nedskärningar i Europa. Som EU-klassens självutnämnde ordningsman kräver han att den i praktiken för länge sedan övergivna stabilitets- och tillväxtpakten i Maastrichtavtalet ska följas till punkt och pricka.
Ibland blir det hela något komiskt, som när Borg härom dagen i en DN-artikel konstaterar att det nu bara är Sverige, det ännu mindre Estland och lilleputtlandet Luxemburg (mest känt som ett skatteparadis för svenskar) som lever upp till kraven i den famösa pakten. Om nu bara två procent av EU:s befolkning klarar av att leva efter stabilitets- och tillväxtpakten, måste man fråga sig om det är fel på 98 procent av befolkningen eller på pakten.Borg tycks helt ha missat den debatt som förs ute i Europa om det vettiga i att börja konsolidera (strama åt för att minska underskotten) i ett läge där konjunkturen ännu står och väger. Alla inser att man riskerar att knäcka uppgången och i värsta fall försätta Europa i en ny recession, precis som skedde i USA på 1930-talet.
I USA har man lärt den läxan, och Obama vägrar att avbryta stimulanspolitiken innan ekonomin är på säker mark. Fed (den amerikanska riksbanken) meddelar till och med att man inventerar vilka möjligheter man har att ytterligare stödja tillväxten om ekonomin återigen försvagas. Obama har flera gånger vädjat till Europa att inte slå in på en kraftig åtstramningspolitik som kan äventyra den globala återhämtningen.

Det som driver regeringarna i Europa att mot bättre vetande - dra igång sparåtgärder på detta tidiga stadium av konjunkturuppgången är framför allt en föreställning om att marknaden kommer att straffa dem hårt om de inte återställer förtroendet för sina ekonomier. Förtroendet hos vilka? Väljarna? Nej, marknadens aktörer, som både skriver lagarna och avkunnar domarna och dessutom verkställer straffen.
Omvänt, om man sköter sig och gör som marknaden kräver, kommer konsumtion och investeringar att som genom ett under ta fart. Indragning av köpkraft skapar plötsligt expansion. I kapitalismens hemland USA tror man uppenbarligen inte längre på detta hokus-pokus, men i det huvudsakligen konservativt styrda Europa sväljer man marknadsevangeliet. Men kritikerna blir allt fler, och Borg kan röstas bort redan i september.