Fortare och fortare

Mitt i sommaren diskuteras tre terminer på högskola. Det skulle bli mer samhällsekonomiskt lönsamt med snabbt avslutade studier och snabbt ut på arbetsmarknaden. Men riktigt så enkelt är det ju inte. Och varför heter det flexibelt i alla andra sammanhang, men inte just här.
Dagens studenter har faktiskt fler problem än att bara hinna bli klara fortare än kvickt. Studiemedlet är för litet, och kravet på snabb återbetalning kan knäcka dom flesta framtidsdrömmar. Bostäderna är för dyra, om det över huvud taget går att få tak över huvudet på studieorten, oavsett kravet på helårskontrakt. Antingen finns inte kurslitteraturen eller så är den nytryckt och svindyr.

Många sliter med helgjobb för att få livet att gå ihop med plugget. Andra hoppas på sommarjobb som inte finns. Under tiden går dom närmast sörjande in med matpengar och annat livsuppehållande. Föräldrar som inte kan pratas det inte om och dom som därför inte kan studera hamnar i ännu större utanförskap.
Det är inte rätt att tvingas in i ett system som är bättre för andra. Och skoltrötthet är faktiskt inte bara ett grundskoleproblem. Du blir rejält trött på att plugga med nästan bara nudlar och tonfisk i magen. Och vem vill anställa då, vem ger chans till den som inte klarar tre terminer nej, den är onyttig redan innan sluttentan.

Förr men inte för längesen, låg man länge vid universitetet. Att läsa blev både en livsstil och ett jobb att göra. Så är det inte idag, den ekonomiska möjligheten för sånt är lika liten som alla andra. Men det måste fortsatt få vara lustfyllt att plugga. Särskilt efter en grundskola som alla vet behöver förändras.

Så skaffa först fram boende till rimliga priser och gör det möjligt att åtminstone leva på lånet innan det ska betalas tillbaka. Öppna för aggressiva studier, att läsa fler poäng än regelrätta 30 per termin. Gör studielivet flexibelt, utgå ifrån studenten inte bara lärare och schema. Sen kan vi kanske prata tre terminer. Men alla är inte stöpta i samma form och i regel inte i den som bara kräver mest hela tiden.

Människor ska inte bli mer schackpjäser än dom redan är och studenter ska inte behandlas som lågstadieungar. Dom måste få känna hur det är att nästan våga tro du kan bli vad du har lust till. Eller i alla fall få prova dig fram.
Nånstans vill ju alla välja sitt eget liv.