Värna kunnandet i SAAB

Förra veckan kom beskedet om SAAB:s nedläggning. Som före detta SAAB-ägare kände man ett styng i hjärtat. Båda mina SAAB-bilar har varit ljuvliga att köra. För knappt fyra år sedan när jag köpte den senare av dem var det strålande tider. Miljöbilar var inne och SAAB hade ett attraktivt alternativ.

I kölvattnet av finanskrisen har fordonsindustrin drabbats hårt. Inte bara SAAB har haft problem. Men små märken med ägare som kan eller vill övervintra krisåren drabbats extra hårt. Frågan man ställer sig är vilket ansvar den svenska staten har.
SAAB har inte längre svenska ägare, men spelar en viktig roll för regionen. Både de anställda på SAAB och många underleverantörer drabbas hårt. Samtidigt kan man konstatera att tidigare borgerliga regeringar oftare har hånats för deras försök att ge konstgjord andning till nedläggningshotade branscher än för några brutala beslut om företagsnedläggningar.

Under 1970-talet pumpades pengar in i både Teko- och varvsindustrin. Under nittiotalskrisen gavs ännu mer till banksektorn, senare kom mycket pengar tillbaka till statskassan.
Att den borgerliga regeringen denna gång inte valt att gå in med resurser för att rädda SAAB kommer inte att ge några röster i nästa val. Tvärtom riskerar de borgerliga mycket kritik.

Men ännu viktigare än att rädda SAAB är att rädda de resurser som är strategiska för Sverige. Det är inte denna bils varumärke, utan istället kunskapen och färdigheterna hos de som jobbar i SAAB och hos dess underleverantörer.
Det är det som är Sveriges strategiska resurs. Den försvinner inte för att SAAB läggs ned. Politiken måste nu riktas in på att kunskapen hos dem tas till vara på något annat sätt.

Att man inte genom en dålig arbetsmarknadspolitik tvingar uppsagda från SAAB att ta jobb långt under deras kvalifikationsnivå, utan ger dem andrum att söka jobb där deras kunskaper tas till vara. Att det erbjuds bra utbildningar som bygger vidare på de kunskaper som de redan har och ger dem möjligheter att hitta jobb som är bra för både de själva och Sverige.
Nyss led Sverige en skriande brist på välutbildade ingenjörer och industriarbetare. Inget pekar mot att vi kommer ha något stort överskott av dem i framtiden heller. Svensk industri står inte och faller med en företagsnedläggning. Det är kunskapen hos svensk arbetskraft som är avgörande.