- Senaste nytt
- Kultur & Nöje
- 2010-05-15 07:00
Skriv ut
Dags för sommarens utställning på Wanås
Stiftelsen Wanås utställningar verkar sedan det senaste decenniet under mottot konstnären har alltid rätt. Söndagen den 16 maj, inviger Sune Nordgren den 23:e sommarutställningen på Wanås, norr om Kristianstad.
Årets sommarutställning på Wanås rymmer både fördjupning och förnyelse. Roxy Paine, Ann-Sofie Sidén och Anne Thulin ställde ut i parken i början av sina karriärer. Nu återvänder de som etablerade namn, tillsammans med den unga generationens konstnärer.
Roxy Paine introducerade sin otuktade (o)gräsmatta, Bad lawn, på Wanås redan 1998: Nu är den tillbaka i konsthallen. I år dominerar han dessutom parken med verket Façade/Billboard som är ett 14 meter högt träd i svart stålplåt.
– Det här är en syntes av olika idéer. Trädets svarta, platta stål är en kollision mellan den industriella och den naturliga världen, säger Roxy Paine.
Bakgrunden till verket är de stora annonsplakat han sett när han bilat genom Spanien.
En konstnär som var med redan 1994 är Anne Thulin som invaderat parken med verket Double dribble, som består av nio överdimensionerade bollar som fastnat i trädklykorna.
– Bollarnas rörelse runt dammen har stor betydelse. Stigarna som öppnar upp skogen kring Wanås inbjuder till lek. Det var här dribblingarna växte fram, förklarar hon.
Ann-Sofie Sidén,professor på Kungliga konsthögskolan, är en återvändare som medverkade på Wanås redan för tio år sedan med den kissande flickan i brons, Fideicomissum, som sitter på huk vid dammens kant. I dag tillhör hon en av landets internationellt mer uppmärksammade konstnärer.
I år är hon aktuell med en fyrkanals videoinstallation, Någonstans i Sverige som är ett led i projektet En annan väg som är ett samarbete mellan Wanås och Kungliga konsthögskolan i Stockholm.
– Det började 2008 och när vi tittade framåt på nästa år, som hade ett ekologiskt tema. Då sa vi att: "då får ni gå hit", berättar Ann-Sofi Sidén.
Två lärare och 16 elever gjorde sina egna resor mellan Skeppsholmen och Wanås. Till sjöss, till fots, per cykel, till häst och även genom inre resor i ateljén där eleverna förflyttade sig konceptuellt.
– Resan är en metafor för själva livet. Människan är olika lager av erfarenheter och resan handlar om olika tidsperioder i livet som passerar förbi, säger hon.
Annons:




