Det digitala privatlivets helgd

När de kriminella ändrar beteende måste även myndigheterna göra det. Förr kunde husrannsakan eller telefonavlyssning stoppa kriminalitet i Europa. Numer räcker inte sådana metoder.

Nu i veckan träffas ministrarna för rättsliga och inrikes frågor i Stockholm för att uppdatera EU:s femårsplan för polis- och tullsamarbete, räddningstjänst, straffrättsligt och civilrättsligt samarbete, asyl, migration och viseringspolitik.

Stockholmsprogrammet ska nu ersätta Haagprogrammet som tillkom när Nederländerna ledde unionen 2004. Själva programmet ska antas först i december, men under det informella mötet dras riktlinjerna upp.

Ministrarna möts i Stockholm av protester - dels från de så kallade autonoma, alltså extremvänstern som sällan eller aldrig använder sig av fredliga demonstrationer för att visa sitt missnöje utan snarare våld och förstörelse. Dels från mer demokratiska grupper som Miljöpartiet, Centerupproret och Piratpartiet. De senare manifesterar i Humlegården på onsdagskvällen.

Vad protesterar de då emot? Jo, bland annat föreslås att Stockholmsprogrammet ska innehålla realtidstillgång till uppgifter om EU-medborgarnas resor, bankaffärer, mobilpositioner och internetanvändning. Ett utökat samarbete både mellan EU-länder och med USA föreslås också. En EU-standard för övervakning och en myndighet för att reglera detta finns också med i förslagen.

Det är stundtals skrämmande läsning - varför i all fridens namn ska EU ha rätt att kartlägga var vi talar i mobiltelefon eller vilka sidor på internet vi besöker? Om den borgerliga regeringen tyckte att FRA-debatten var jobbig kommer debatten om Stockholmsprogrammet få FRA att framstå som en västanfläkt.

Dock får man inte glömma att polisiära och underrättelsesamarbeten faktiskt är nödvändiga för att stoppa den gränslösa kriminaliteten och terrorismen. De som aktivt jobbar mot de integritetskränkande inslagen i förslaget borde för sin egen trovärdighets skull erkänna behovet av ett gott demokratiskt samarbete mellan EU-medlemsländerna och andra demokratiska stater – i syfte att stoppa brottslighet.

Däremot kan det aldrig vara okej att behandla varje medborgare som en potentiell kriminell. Det skulle i förlängningen leda till att var man känner sig nödd att gömma sig som en brottsling. Det finns redan i dag teknik som skapar en slags osynlighetsmantel på digital väg - allt för att slippa de digitala fotspåren.

Ministrarna som samlas i Stockholm denna vecka borde vara intresserade av att skapa ett program som faktiskt ger redskap att sätta fast skurken men låta oskyldiga medborgare ha sina privatliv i fred – även om de råkar leva det digitalt.

Stina Morian återfinns på Liberala Nyhetsbyrån sedan 2002 och har bland annat läst journalistik på Poppius.