- Senaste nytt
- Ledare BLT
- 2012-10-29 00:01
Skriv ut
Detaljpetande skadar EU-tanken
Ibland, när de stora frågorna trängs på samma scen som de mindre, kan det vara svårt att prioritera rätt. Det är lite så med EU. Medan det i ena delen talas om stora strukturreformer som syftar till att rädda länder från bankrutt, talas det i andra delen om mer detaljreglering. I ena delen talas det om gemensam bankunion, i den andra om att förbjuda rökfri tobak.
När hela havet stormar håller vissa på att försöka hyvla på en liten åra istället för att lägga kraften på att försöka styra hela skutan rätt. Det är en riskabel strategi.
Det är lätt att skämta om storleken på tomaterna. Lätt att le åt debatten om böjda gurkor. Eller att en del av EU:s ansträngningar nu går åt att försöka övertyga folk om det farliga i snus som smakar lakrits.
I Blekinge har bland annat fiskarna – i omgångar - fått smaka på regleringsivern. Det här kan med ett vänligt öga ses som små isolerade företeelser. Eller kan det ses som en systematisk ambition att utifrån en politik horisont försöka lägga saker och ting tillrätta på så gott som varje nivå. I vilket fall är problemen flera.
Dels tas beslut som rör människor i vardagen av andra människor, långt borta, som inte har en aning om hur just denna vardag påverkas. Människorna i grupp ett märker givetvis detta och blir irriterade på människorna i grupp två.
För en enskild människa i grupp ett kan jakten på en lakritsprilla eller en böjd gurka räcka för irritationen blir så stor att alla i grupp två sågas. Konsekvens: Det blir svårare att övertyga varje lands medborgare att det här med samarbete, inriktat på rätt frågeställningar, faktiskt i grunden är en bra sak. Det stora skyms av det lilla.
Dels riskerar fokus på det harmlösa, att suga energi från det arbete som EU verkligen har en roll i att lösa – som fred, frihet och friska tillväxtmotorer exempelvis. Kraft tas från viktiga frågor som faktiskt kan bli helt avgörande för unionens framtid och läggs på destruktiv snusjakt.
Det är svårt att förstå varför EU ska lägga tid på att försöka förändra beteendet hos enskilda individer. Varje land har sin historia. Om det nu råkar vara så att människor i ett land inte kan leva utan lakritssnus så borde det väl vara upp till landet i fråga att göra dessa avvägningar. Det finns alla möjligheter att i nationella val välja de som i så fall förespråkar något annat.
Slutsats: Att EU är och petar överallt skadar ursprungstanken – en plattform för fred och en motor för ekonomisk tillväxt. Är slaget mot lakritssnus verkligen värt det?
