- Senaste nytt
- Ledare BLT
- 2012-09-19 18:43
Skriv ut
Eu-kvotering? Nej tack!
När jag, på besök hos bekanta i London, försöker beskriva hur den svenska jämställdhetsdebatten låter växer det ofta fram en munter stämning runt bordet. Engelsmännen och för den delen även kvinnorna skrattar gott åt påfund som genusdagis, förbud mot rosa lego och könsneutrala toaletter.
Det finns inget som är så roligt som en tvättäkta svensk jämställdhetsdebatt – med alla dess ingredienser. Eller som en munter Londonbo formulerade det ”Det roligt för att det är sant”. Jo tack, den analysen håller långt. Och så länge teorierna håller sig på debattstadiet är det väl en sak. Om det kommer påbud från EU om att länder ska tvingas att genomföra lagstiftning på området blir det inte lika roligt. Och det är precis vad som håller på att hända.
Det förhåller sig nämligen på det viset att EU-kommissionen börjat utarbeta ett konkret lagförslag om att kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser. Beslutet ska sålunda tas över huvudet på ländernas respektive nationella parlament. Här går gränsen för vad såväl England och även för den delen Sverige tål. Utgångspunkten är: Låt oss gärna debattera frågor, men när det kommer till konkret handling då avgör vi själva. Det är en retorisk lekplats men det är vår retoriska lekplats. Punkt slut.
Det är en högst rimlig ståndpunkt. Ibland verkar det som att EU gör allt för att försöka undergräva sin egen legitimitet vilket är synd. Ett EU som sysslar med de frågor som kräver beslut på överstatlig nivå har nämligen en mycket viktig roll att spela och kan åstadkomma mycket gott.
Men om vi bortser från själva beslutsprocessen och ser till sakfrågan så håller heller inte argumentationen. Tvärtom, kvotering i alla dess former riskerar nämligen att allvarligt underminera de framsteg som faktiskt har gjorts på jämställdhetsområdet. Genom att införa ett system som öppnar dörrar, inte på grund av vad du uträttat, utan på grund av vem du är så undermineras ställningen för dem som av egen kraft lyckats bra.
Personen i fråga blir en konsekvens av kvotering. En liten bit av ett stort pussel där alla bitar måste passa för att politikerna ska bli nöjda. Vad människor känner eller tycker spelar ingen roll så länge statistiken pekar mot 50/50. Just den delen är inte lika rolig som historien om rosa lego och könsneutrala toaletter.
Slutsats: Politiska pekpinnar ska användas vid rätt kateder, för rätt saker. Ingetera passar in på en kvoteringslag klubbad i Bryssel.
