Få fördelar med lägre krav

Kravet på rekryterna sänks! Det kan man läsa över hela nätet just nu.

De senaste dagarna, efter en artikel i Svenska Dagbladet, har det blossat upp en debatt om ett eventuellt kommande beslut i högkvarteret.

Ett av de förslag som ligger på ÖB:s bord just nu går ut på att stryka kravet på gymnasiekompetens hos de män och kvinnor som söker in till försvaret. Men det är bara ett av tre förslag. De övriga går ut på att 1) behålla kraven som de är idag, eller 2) behålla kraven men att det ska finnas möjlighet att göra undantag för en grupp individer.

Helt klart är att sänkta krav skulle innebära en knäck för bilden av försvaret, om ÖB nu väljer att skriva under det beslutet. De ansträngningar som har gjorts för att få försvaret som arbetsgivare att framstå som smart, framtidsinriktat och högpresterande, skulle flyga ut genom fönstret för att ganska snart ersättas av kritikernas bild:

Ett försvar som utbildar rekryter till kanonmat och som fiskar i gruppen av MÖP:are (militärt överintresserade personer) för att få ihop sin kvot.

Just nu - ännu så länge - är kraven på rekryterna högre än de var under värnpliktstiden. Det är i grunden bra. Internationella uppdrag och samarbete med andra länder, komplicerad teknik och krav på självständiga beslut i stressade situationer - allt det kräver sin man eller kvinna. Både officersförbundet och reservofficersförbundet har kritiserat tanken på sänkta krav - liksom även Sjöstridsskolan här i Blekinge. Bland många andra som har haft sitt ord med i debatten.

Även försvarsminister Sten Tolgfors (M) har ställt sig tveksam till att detta behövs. Det ska vara utmanande att söka sig till Försvarsmakten och det råder konkurrens mellan de sökande. Hittills har Försvarsmakten haft 32000 sökande på 3200 platser. Det finns således en betydande rekryteringsbas, skriver han på sin blogg. Om det efterhand kommer erfarenheter som säger att det är vanligt förekommande att i alla andra avseenden mycket lämpliga rekryter hindras av att de inte nått gymnasieskolans teorikrav (...), så kommer framtida utvärderingar att visa detta. Där är vi inte idag, skriver han vidare.

Å andra sidan har den kunnige Allan Widman (FP), försvarsutskottet, en helt annan uppfattning. Det känns jättekonstigt att vi ska ställa så höga teoretiska krav på dem som ska utbilda sig till och med till hemvärnssoldater. Vi hade inga liknande behörighetskrav under värnpliktstiden och det gav många praktiskt begåvade ungdomar möjligheten att delta i försvaret av landet, citeras han i Svenska Dagbladet.

Som i så många andra fall får vi väl se vad som händer. Men utvecklingen av samhället kräver förstås, som på så många andra områden, att kompetenskraven följer med.

Det är förstås en svår balansgång, men gymnasiekompetens ses ju som grundläggande i så många andra avseenden i samhället. Lägre kompetens ger också lägre lön. Och nuvarande försvar har inte råd med att bli en låglönefälla. Om man nu vill ha de bästa rekryterna.