Gasjätte dras inför skranket

I söndags firade Vladimir Putin sin födelsedag. Han fyllde 60 år. Med tanke på att medellivslängden för män i Ryssland ligger på 65 år, kan man förstå att funderingarna på hans pension ligger nära till hands. Men så kommer det som bekant inte att bli.

Dagen efter hans födelsedag, i måndags, började gasledningen Nord Stream i Östersjön att leverera gas i gasledningens andra ”ben”.

Gazprom, det statliga gasbolag som äger majoriteten i Nord Stream, är en enorm kassako för Ryssland. Landet är helt beroende av att sälja både olja och gas till utlandet. Gazprom planerar att bygga ut Nord Stream med både ett tredje och eventuellt ett fjärde ben, och expandera sina leveranser till Storbritannien, enligt företagets vd.

Men Gazprom har problem på flera nivåer. Det innebär att Vladimir Putin också har det. Aktievärdet i bolaget har sjunkit drastiskt de senaste fyra åren. I maj 2008 var det uppe i totalt 365 miljarder dollar. I dag är det nere på 117 miljarder. När energimarknaden förändras, visar företaget en oför-måga att möta de förändrade villkoren.

Till exempel att det plötsligt har börjat dyka upp betydligt billigare former av gas, till exempel skiffergas, på marknaden (se faktarutan). Gazprom är en koloss av Sovjet- modell utan kopplingar till en fungerande marknad. Så nu faller deras exportvolymer.

Rysslandsanalytikern Anders Åslund hävdar i en artikel i Dagens Nyheter, att Gazprom förlorade svindlande 40 miljarder dollar under 2011 genom slöseri och korruption. (Landet är hårt plågat av denna farsot. Enligt den egna ryska militärledningen försvinner årligen en femtedel av landets försvars- budget i fel fickor.)

Ryssland under Vladimir Putin anklagas ofta för att vilja påverka sin nära omgivning via gas och olja. Det är ett verkligt maktspråk i en värld beroende av energi. Gazprom har otvivelaktigt använt sitt gasmonopol för att göra livet surt för före detta Sovjetstater som inte längre vill styras av Moskva.

Men nu lägger EU-kommissionen moteld. I september öppnade de ett ärende mot Gazprom i åtta EU- länder: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern och Bulgarien. EU-kommssionen reser tre anklagelser mot Gazprom.

Dels att företaget inte tillåter fritt flöde av gas mellan medlemsländer i unionen.

Dels att gasleveranserna inte tillåter diversifiering på marknaden, alltså att man inte släpper in konkurrenter.

Dels att företaget har påtvingat sina kunder oskäliga priser.

Med tanke på hur EU är uppbyggt, och vilka idéer och ideal som ligger till grund för unionen (fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor) så är det svårt att se att gasjätten ska klara sig undan en fällande dom.

Då måste Gazprom se över sina priser – och intäkterna till Ryssland faller. Samtidigt urholkas basen för landets inkomster. Och samtidigt Putins maktbas.