- Senaste nytt
- Ledare BLT
- 2012-10-12 00:01
Skriv ut
Hållbart samhälle lyfts fram
Igår presenterade utbildningsminister Jan Björklund den forskningsproposition som har varit så omtalad. Proppen är inriktad på flera saker: dels att höja kvaliteten i utvärderingen av forskningen, dels att locka internationella forskare till Sverige - något Björklund har blivit kritiserad för. Dels vill regeringen se mer fristående högskolor och universitet. Forskningsanslagen höjs med fyra miljarder mellan 2013-2016.
Man kan notera, att medan stora pengar går till saker som livsvetenskap (forskning om hälsa, livskvalitet och åldrande) så hamnar också speciella pengar under rubriken näringsliv och samhälle. Det är gruvforskning, forskning om trä och skogsråvara, samt hållbart samhällsbyggande som gynnas - alltså det som BTH här i länet arbetar med. Medel föredelas långsiktigt till forskningsmiljöer av hög klass utifrån excellenskrav, skrev regeringen i ett pressmeddelande igår.
Trots detta är Björklunds välkända ambition uttalad. Stora pengar går till redan stora forskningscentra i Lund, Stockholm och Uppsala. Det är mycket fokus på ESS och MaxIV, och konstigt vore det väl annars. Det är för övrigt bra även för oss.
Det finns en tydlig motsättning mellan akademisk nytta och att ge riktade pengar, vilket Björklund mycket riktigt medgav igår. Det finns intressen även utanför akademin som har reella behov. Där ska vi satsa, även om akademien vill något annat, sade han, men betonade samtidigt att den övergripande politiken helt är inriktad på att ge det akademiska livet mer och mer frihet att själva bestämma vad de vill forska på. Syftet med detta är att utveckla Sveriges konkurrenskraft som land, alltså att stärka våra långsiktiga möjligheter att hävda oss internationellt.
Utvärderingen av forskningen kommer att ändras. Hittills har den bland annat byggt på antal citat och publiceringar i internationella tidsskrifter. Det har missgynnat sektorer inom humaniora och samhälle, eftersom dessa discipliner tenderar att vara mer nationellt inriktade. På grund av detta, och för att få ett utvärderingssystem som uppmanar till nytänkande, vill regeringen införa ett system med kollegial bedömning de närmaste åren.
Alltså: forskarnas bedömning av varandras arbete får större utrymme. Öppnar inte det dörrar för allehanda kotterier, kan man undra, med viss kunskap i hur det går till i den akademiska världen.
Fakta
Exempel på forskningspengar åren 2013-2016 (i miljoner kronor)
Gruv- mineral och strålforskning: 25, 30, 50 100
Forskning om hållbart samhällsbygge: 25, 30, 50 100
Forskning om infektion och antibiotika: 40, 75, 75, 75
Forskning om åldrande och hälsa: 50, 100, 100, 100


