Känner positiva vibbar

Ronnebys starke man heter numera Roger Fredriksson (M). Halvvägs igenom mandatperioden har det nya kommunalrådet hunnit bli varm i kläderna. När man möter honom på tjänsterummet verkar han trivas, om än han önskade att ekonomin såg annorlunda ut.
– Vi vill satsa mer på skolan. Det är jätteviktigt, men vi har inte lyckats få ihop pengarna än. Jag vet att till exempel personalen i förskolan sliter hårt. De tror nog att vi inte ser dem, men det gör vi!
Vårt samtal handlar mycket om ekonomin, om strävanden att få ner underskotten, strukturförändringar, försäljning och rationaliseringar. Den nya organisationen har börjat falla på plats och Roger Fredrikssons mantra är detta enkla:
– Vi måste bli bättre på att använda skattepengarna mer effektivt!
På frågan om situationen bland företagen kommer vi in på Flextronics flytt och det var som jag misstänkt, initiativet kom från ABB och Karlskrona hade inte lokaler som snabbt kunde tas i bruk, samtidigt som hyran i Ronneby var ett erbjudande som Flextronic inte kunde säga nej till.
Hur ser situationen i övrigt ut när det gäller företagen, er historia är ju inte så lysande?
– Vi förhandlar med flera företag. Det viktigaste är att, helst alla kommunerna tillsammans försöker få hit företag utifrån. Vi måste få en breddad arbetsmarknad och inte bara industri.
Roger Fredriksson och näringslivschefen Marcus Sandekjer gör ungefär 150 företagsbesök om året för att få tips om vad som kan göras bättre. Bland annat har man snabbat upp hanteringen av bygglovsärendena.
– Men i Ronneby finns 2 300 registrerade företag så även om vi ligger i så lär vi inte hinna till alla under den här mandatperioden.
– Karlskrona har en större tjänstemarknad, men det behövs i hela länet, särskilt viktigt när man ser det ur ett medflyttandeperspektiv. Å andra sidan är ju Blekinge i princip en gemensam arbetsmarknad.
Var säger du om din partikollega Camilla Brunsbergs påstående att det som är bra för Karlskrona är bra för Blekinge?
– I Växjö säger man att det som är bra för Kronoberg är bra för Växjö.
Han ryggar för frågan om en sammanslagning med Karlskrona eller de andra kommunerna i länet.
– Varför? Vi är en ganska stor kommun, på övre tredjedelen. Medianstorleken för svenska kommuner är 15 000 invånare. Vi är nästan dubbelt så stora, 28 000. I sydost är det bara Karlskrona, Karlshamn, Kalmar, Växjö och Västervik som är större. Vi bör kunna klara oss bra med så många invånare, bara vi får ordning på ekonomin.
Efter att ha grävt sig igenom alla kolumnerna i budgeten och funderat över vad som ger bäst resultat både för kommuninvånarna och för kommunens ekonomi så hoppas han på ett litet plus på slutraden, 4 miljoner.
– Det är inte mycket i en kommun med 2 300 anställda ungefär och en omsättning på 1,3 miljarder, men det är i alla fall ett plus om vi lyckas. Hade det fortsatt som innan "regeringsskiftet" och vi inte hade satt igång de olika processerna så hade kommunen varit tvungen att höja skatten.
– Det går bara inte. Vi har redan högst kommunalskatt i länet och det är inte bra ur ett inflyttandeperspektiv.
Det finns kostnadsökningar som varken han eller någon annan i kommunen råder över. Det är till exempel äldrenämnden där anpassningskostnader i hemmen har stigit över budget med ett par miljoner.
– Människor vill bo kvar hemma så länge som möjligt och det är väl bra, men å andra sidan har vi svårt att fylla platserna i äldreboendena. Det händer att äldre inifrån Ronneby måste flytta till Eringsboda.
Det märks att han är mycket engagerad i medborgarnas ve och väl och budgeten som ligger nära till på skrivbordet är hans främsta arbets- och styrinstrument. Lägg till det kontakten med kommuninvånare och tjänstemän.
Sover du med budgeten under huvudkudden?
– Nej, men i budgettider är det mycket siffror i huvudet. Man styr med budgeten och genom prioriteringar, men det är viktigt att lyssna på medborgarna och deras önskemål. Samtidigt som man måste berätta att vi inte kan göra allt, inte än. Först måste vi beta av på skulderna så att vi får trovärdighet hos Kommuninvest igen. Om det blir en djupare kris måste vi visa att vi kan hantera ekonomin, om vi skulle behöva låna.
Det är fortfarande många bollar i luften, även om det är jobben och skolan som är i fokus. Nu handlar det om skatteväxling med landstinget som har återremitterats.
Du är inte nöjd med landstingets agerande i frågan om kommunernas övertagande av hemsjukvården?
– Deras underlag var fel. De har räknat på 2011 års siffror, när man ska växla över 2013. Vem tror att kostnadsläget är detsamma efter två år? Ta bara löneökningarna som slår igenom på våra kostnader. Skulle vi ta över på landstingets underlag skulle vi behöva rationalisera för 19 miljoner!
En annan fråga som han otåligt väntar beslut om är byggena på F 17. Han var nyligen i Stockholm för att träffa nya försvarsministern Karin Enström tillsammans med ett 20-tal andra partikamrater som har intressen i försvaret.
– Men där var bara en handfull kommunalråd.
Det är ju ett bevis på att försvarsdebatten inte är den hetaste frågan i kommunpolitiken, men det kan den bli efter ÖB Sverker Göransons utspel om stora bantningar i försvaret.
Tror du det bli något bygge?
– Hon hade koll på frågan, svarade tydligt och rakt. Frågan är avdömd i finansen och vi blev lovade ett besked i närtid. Det litar jag på. Helikoptrarna kommer ju hit snart.
ÖB:s utspel borde oroa, om han nu menar allvar med att han måste ta bort hela vapengrenar i försvaret. Hur möter kommunerna den frågan? Pratar ni med regionen och med Karlskrona?
– Nej, inte nu. Det samarbetet som fanns förut har dött ut, men det är nog läge att dra igång samarbetet igen, när nu regeringen tillsätter försvarsberedningen i höst.
Du säger att samarbetet i kommunledningen fungerar över förväntan. Vad ligger nu framför er närmast?
– Det handlar fortfarande om ekonomin. Nu vill vi få fram ett underlag för konkurrensutsättning av framför allt städ och kost. I Växjö sparade man 8 miljoner per år på det och vi måste hitta alla besparingar vi kan.
Men samtidigt känner Roger Fredriksson ”positiva vibbar”. Det kommer lite extra pengar, bland annat de så kallade AFA-pengarna. Vilka hål ska ni stoppa det i?
– Vi vill satsa extra på underhåll, som har eftersatts under många år, vårt fastighetsbestånd, gatubeläggning, lekplatser och kostenhetens tillagningskök. Men det är mycket mer vi vill göra, men det tar tid. Vi kanske kan vara på fast mark om fyra år eller så.
– Klarar vi bara jobben och skolan så ordnar sig resten!