Marknaden har ett ansvar

Tillväxtkritiken har hittills varit tydligast inom Miljöpartiet, men även där börjar man inse marknadens välsignelse, för trots allt har den tidigare så förhatliga tillväxten minskat fattigdomen i världen, även om det inte ser så ljust ut just i dessa dagar.

CSR har blivit ett begrepp. Det står för Corporate Social Responsibility, företagens sociala ansvar. Samtidigt kämpar allt fler organisationer för mänskliga rättigheter, såväl i "det gamla väst " som i utvecklingsländer och Östeuropa, där nu senast Ukraina antagit en lag som "förbjuder homosexuell propaganda".

Men i vissa lägen står de goda värdena i marknaden i konflikt med goda värden för mänskligheten. Låt oss ta ett par exempel. Så skrev Helena Jonsson, ordförande i LRF på Svenska Dagbladet debattsida Brännpunkt om djursjukdomar. Konflikten stod för henne mellan den svenska djurhållningens principer och EU:s inre marknad.

Sakfrågan gällde att EU kräver att Sverige ska sluta testa kossorna för att se om de drabbats av sjukdomen paratuberkulos. Det strider mot EU:s fria rölighet och den gränsöverskridande handeln med djur.

Här är det uppenbart lätt att ta ställning för att de djur, vars kött vi ska äta, ska vara friska. Enligt Helena Jonsson har Sverige en låg antibiotikaanvändning i djurhållningen, vilket många länder i EU inte har. Då känns det ju synnerligen motsägelsefullt att EU:s kommissionär för hälsa och konsumentpolitik i förra veckan sa att EU-kommissionen är mycket oroad av den ökande antibiotikaresistensen.

Dessa båda ståndpunkter hos EU går helt enkelt inte ihop. Där borde EU använda sin makt till att påverka utvecklingen i riktning mot mindre användning av antibiotika, inte slå Sverige på fingrarna. Där har marknaden i EU:s kostym ett ansvar för medborgarnas hälsa som rimligen borde vara större än den fria handeln med djur över gränserna.

Vissa paralleller kan dras till Ikeas märkliga tilltag att ta bort alla kvinnor ur sin katalog i Saudiarabien. Det är alldeles uppenbart att Ikea där tänkte mer på marknadens villkor än att försöka påverka attityderna i ett land där kvinnors mänskliga rättigheter förmenas dem. Där missade Ikea att ta sitt sociala ansvar, istället såg man mer till marknaden.

Detta innebär alls inte att man ska förbanna marknadsekonomi, tillväxt och ytterst företagens vinst, för utan dessa hade inte till exempel utvecklingsländer och deras fattigaste befolkning kunnat lyfta sig ur den värsta misären.

Men det står klart för allt fler att vi har ett gemensamt ansvar för människosläktets utveckling. Marknaden ger framsteg men måste samtidigt besinna sina mått och steg. Tricket är nämligen att förena den ekonomiska utvecklingen med den mänskliga.