Mycket återstår att göra

2010 angav 45 procent av väljarna att Folkpartiet hade en bra skolpolitik, och 48 procent av de som lade sin röst på det partiet gjorde det för att de anser att skol- och utbildningsfrågorna är viktiga.

Med andra ord har Jan Björklunds insatser för att driva skoldebatt haft stort genomslag. Ibland tjatar vi på den här ledarsidan om att småpartierna måste skaffa sig en skarpare profil på flera områden. Men det finns utan tvekan en anledning till att Folkpartiets genomslag just här. Björklunds budskap och mål är tydliga, han vet vad han vill.

Mycket har skett sedan 2006, framför allt har många frågor utretts. Det har varit snålt om tid. Först nu, i höstas började somliga av reformerna att sjösättas, till exempel en ny läroplan. Hittills har vi alltså fortsatt att leva med den socialdemokratiska skolan.

Samtidigt återstår det förstås många viktiga åtgärder, som att återfå likvärdigheten i skolorna, samt att bryta segregationen. Och det handlar inte om att lotta in vissa kvoter av elever i vissa klasser, som Socialdemokraterna har framfört som förslag. Det handlar heller inte om att bestraffa friskolorna, som Vänsterpartiet verkar tycka är den enda vägen.

För det första kan ett återförstatligande hjälpa till att få kontroll på skolorna. Det handlar om att uppmuntra skolvalet. Och så handlar det förstås om att återupprätta lärarkårens tilltufsade självförtroende.

Lärarförbundet uppgav i ett pressmeddelande i början av maj, att var sjätte utbildad lärare numera arbetar med något annat än skolan. Det sker en exodus, ett uttåg, ur läraryrket, och det i ett läge där kommunerna behöver rekrytera 80 000 lärare fram till 2020. Vi står inför en kris hur vi än bär oss åt.

Regeringen har tidigare aviserat att ett lönetillskott kommer att tillföras lärare som väljer att utbilda sig. Det är absolut nödvändigt. Möjligheten till både löneutveckling och karriär måste bli mycket tydligare.

Men för att lärarkåren ska kunna återta sin status krävs att lärarutbildningen inte bara klarar av sin uppgift, utan också gör att eleverna slåss om att få komma in på den.

Hösten 2011 startades därför en ny lärarutbildning. Ett förslag finns nu att vissa eleverna, istället för att få praktisera på en mängd skolor, ska få komma till ett antal övningsskolor. Detta för att återkopplingen till utbildningssätet blir säker och inarbetad, och för att vissa mycket skickliga lärare ska få möjlighet att dela med sig av sin kunskap. Förslaget på hur det ska se ut ska vara färdigt nu till juni.

Vi måste bara få en bättre skola. Kunskap - och framför allt klassisk bildning - måste få en renässans i Sverige. Det är inte mossigt. Det är vad vårt välstånd är byggt på.