- Senaste nytt
- Ledare BLT
- 2012-07-13 10:56
Skriv ut
Nikodemus i Almedalen
Gäst på ledarsidan, Antje Jackelén||
För första gången i mitt liv har jag varit med om Almedalsveckan, detta svenska sommarfenomen som envisas med att växa: denna blandning av ledighet och ansträngning, allvar och lek som spränger gränserna mellan arbete och fritid, kapitalism och idealism, politik och religion – och så mycket mer.
Kostym kan vara okej, men slips går inte. Så är stämningsläget i Visby första veckan i juli. Det ger en välavvägd kombination av avspändhet och effektivitet som är en god förutsättning för att lära sig nya saker. Ingen kan rimligen överblicka alla seminarier som erbjuds.
Men det är lätt att hålla reda på dagens höjdpunkt, kvällens partiledartal från scenen i själva Almedalen. Jag undrar hur partiledarna själva upplever det. De har ju känslor som du och jag. De frågar också: duger det här? Var jag bra? Tillräckligt bra? De känner säkert också den där speciella känslan att vilja dra sig undan efter att ha varit exponerad till max.
När partiledarna talar vet de att allmänheten, journalister, bloggare och twittrare står beredda att granska, analysera och tycka till, mer eller mindre initierat. Det är oundvikligt. Sådant är det offentliga samtalet. Sådan är demokratin som bygger på offentligt tal och samtal och som inte kan vara utan den ständiga granskningen av dem som anförtrotts makten att representera oss andra.
Nödvändigt, men ibland också ganska obarmhärtigt.
Så bra att det också finns en annan samtalsform under Almedalsveckan: Nikodemussamtalen som äger rum i domkyrkan i Visby när kvällen lagt sig. Inbjuden är varje dags partiledare eller annan representant för partiet till ett öppet, ärligt och personligt samtal i skärningspunkten mellan det existentiella och samhälleliga.
Nikodemus var en nyfiken politiker i Jerusalem som försiktigt närmade sig Jesus. Han kom om natten, i skydd av mörkret, med sina frågor och funderingar. Samma ömsinthet och närhet präglade också de Nikodemussamtal som jag hade tillfälle att lyssna till under den gångna veckan. De födde hos lyssnaren omtanke om och respekt för våra politiker. De gjorde också klart att kyrka och politik har mycket gemensamt, mer än vi många gånger tror. För samtidens ödesfrågor behövs nya arenor och rum.
Politikersamtalen i det 800-åriga kyrkorummet där nattens mörker framhäver de levande ljusen övergår i delandet av det bröd som räcker åt alla. Nattvardspsalmen från 1980-talet blir meningsfull oavsett politiskt parti: ”Vi reser ett tecken, rättvisans tecken, måltid delad med alla. Vi smakar den framtid de fattiga hoppas, tid då murar skall falla.”
Antje Jackelen
Biskop, Lunds stift
