- Senaste nytt
- Ledare BLT
- 2012-07-13 10:27
Skriv ut
Nödvändigt med idédebatt
Man kan undra om det är sommartorkan eller de dåliga opinionssiffrorna som har fått sommarens borgerliga internbråk att bryta ut.
Att det finns ideologiska spänningar inom borgerligheten - och med det uttrycket syftas på borgerligheten i vid mening, inte allianspartierna - är ingen nyhet. Förkastningarna löper mellan liberalism kontra konservatism, mellan stat och individ/familj. Det är i sig inget märkligt. Den yra som fanns när borgerligheten kom samman 2004 lär vi inte få uppleva på länge, om ens någonsin igen. Det var historiskt, som en blixtrande förälskelse. (Liknelsen är Ulrika Schenströms, före detta moderat statssekreterare.)
Men vad som händer nu är att skärmytslingar bryter ut inom småpartierna om hur framtiden bör te sig. Folkpartiets Carl B Hamilton lanserade för en vecka sedan, under Almedalsveckan, tanken på ett borgerligt superparti till 2018. Han får hårt mothugg både internt och externt. Ulf Lönnberg i KD:s seniorförbund, svarar att det är en gammalmodig idé:
Det var sunt för Sverige att en borgerlig regering för första gången kunde omväljas 2010 (...) Det har varit värt det pris som småpartierna fått betala. Nu är det viktigt att alliansarbetet fullföljs denna mandatperiod ut. Men samtidigt är det nu tid att vart och ett av regeringspartierna i valrörelsen 2014 redovisar sin egen agenda (...).
Budskapet är tydligt. KD funderar om det verkligen är värt det så mycket. De känner sig hotade av Miljöpartiets stigande stjärna, framgår av hans text.
Ordförande i Centerpartiets idéprogramgrupp, Per Ankersjö (C), skrev också för ungefär en vecka sedan om hur viktigt det är att borgerligheten inte bara förvaltar, utan fortsätter att reformera. Makten har inte ett egenvärde, menar han. Bland annat vill han rensa upp i byråkratin. Just nu ägnar sig Moderaterna enbart åt förvaltande, ungefär som Socialdemokratin, var hans poäng.
Han fick genast mothugg av en före detta centerpartistisk riksdagsman som tyckte det luktade för mycket Tea Party om de idéerna.
Man kan tolka dessa signaler på flera sätt. Antingen att sammanhållningen inom alliansen håller på att vittra bort. Eller att tillståndet de borgerliga partierna emellan håller på att återgå till ett mer historiskt normalt förhållande - där det faktiskt är möjligt att debattera ideologiska frågor.
Länge var det locket på, för att inte uppmuntra rubriker som "Splittring i den borgerliga regeringen" i tidningar och etermedier. Men en borgerlig idédebatt är helt enkelt nödvändig för att komma vidare från detta förvaltande stadium, vilken Per Ankersjö mycket riktigt sätter fingret på.
Det skulle vara förfärligt ledsamt om alliansen hamnade i en återvändsgränd. Men där är vi inte ännu.
