Nu brinner det i knutarna

Sju motioner i riksdagen. En interpellation till försvarsminister Sten Tolgfors (m) från Peter Jeppsson (s) och ett personligt brev till Tolgfors från Annicka Engblom (m). Det är den politiska verkligheten kring Marinens Musikkår och dess öde. Det stör självklart de krafter i högkvarteret som vill flytta musikkåren till Stockholm. Andra betydligt klokare personer anser att kåren borde föras in under Marinbasen av såväl ekonomiska som historiska skäl. Mycket förnuftigt!
Om man i högkvarteret hade tänkt sig att ”runda”politiken, så är det inte längre möjligt.
Peter Jeppsson ska debattera frågan i riksdagen på fredag när han får svar från Tolgfors på sin fråga: Är försvarsministern beredd att tillsätta en oberoende utredning om framtiden för försvarsmusiken, med syfte att se över det totala behovet, och att göra konsekvensanalyser av det behov som vårt svenska försvar och övriga har av musikkårer.
Bakom den frågan låg ett underkännande av den ”utredning” som gjorts inom försvarsmakten, som sannerligen uppvisar brister och som inte har tillkommit på ett alldeles klockrent sätt.
Annicka Engblom hade talat med Sten Tolgfors och upptäckt att han ”inte hade fått korrekt information om läget”. Det fick till följd att hon skrev ett brev till honom med kopia till ett antal personer inom försvaret, bland andra ÖB Håkan Syrén. Det var smart gjort eftersom Tolgfors och ÖB då måste hantera frågan. Hon fick svaret att Tolgfors inte kan göra något förrän Försvarsmakten bestämt sig och ”de är inte klara än”.
Men det gäller att snabba på. Om jag vore försvarsminister så skulle inte jag gå upp i riksdagens talarstol och diskutera något som jag inte har en aning om. Försvarsmakten får allt se till att formera sig. Enligt rykten ska beslut fattas redan på onsdag, så försvarsministern måste ha fått information innan dess.
Engblom sparar inte på krutet: ”Jag kan med ledning av FöMusC egna siffror vidimera mitt påstående att det av C FöMusC Laksjö förordade förslaget inte alls innebär någon besparing, tvärtom en fördyring, och jag ser faktiskt ganska allvarligt på att dessa fakta inte nått dig.”
I hennes skrivelse finns flera faktorer som borde få ministern att begära alla fakta på bordet.
”I det av C FöMusC Laksjö förordade förslaget skall dock försvarsmusiken ej längre dimensioneras efter förbandsverksamheten, utan efter att medverka i statsceremonielet. Detta är en ny inriktning (och om det går igenom) taget på helt eget bevåg och utan något stöd i styrande dokument. Försvarsmakten och Hovstaten är två skilda myndigheter och enligt Stödförordningen (2002:375) får myndigheter stödja varandras verksamheter endast vid överkapacitet och att detta stöd inte skall vara dimensionerande för någondera myndighetens verksamhet och organisation.”
Som jämförelse nämner hon försvarsmaktens helikopterverksamhet som vid överkapacitet kan bistå Räddningsverket vid bland annat skogsbränder. Den uppgiften får dock inte vara dimensionerande för helikopterorganisationen.
”Denna nya inriktning måste i detalj belysas innan beslut i frågan tas. Annars finns risken att en nyordning av myndigheters bistånd till varandra införs och som kan få prejudicerande effekt.”
Aj, aj så kan man inte göra. Och det vet Sten Tolgfors. Och Håkan Syrén.