Sänk skatten i söder!

1999 stängdes den första reaktorn i Barsebäck, 2005 den andra. Det betydde ett bortfall av el med 1200 Megawatt. Det i sin tur ledde till att vi i sydligaste Sverige blev av med en mycket stor del av vår energiförsörjning. Nu producerar vi bara 7 procent av landets samlade energibehov, men vi konsumerar 19 procent.

Till detta kommer dåliga överföringsmöjligheter från norr till söder. Samtidigt som Svenska Kraftnät har dragit in tiotals miljoner dagligen och stundligen på prisskillnaderna mellan norr och söder har man också sluppit köpa in dyr el från kontinenten för att kunna förse Sydsverige med el. Det var man tvungen att göra tidigare eftersom hela Sverige då hade samma elpris medan man ”alltid” haft dåliga överföringar från norr till söder.

Svenska Kraftnät har alltså fått en rejäl intäktsökning samtidigt som man har fått en kostnadsminskning. De medel som vi på det sättet betalar in här nere i söder borde rimligtvis gå till investeringar i att förstärka stamnätet och garantera bättre överföringsmöjligheter från norr till söder. Men det väntar vi fortfarande på, trots att man vetat att de här problemen skulle uppstå, redan när man fattade beslutet att stänga Barsebäck på 90-talet.

Statens underlåtenhetssynder får vi nu betala dyrt här nere i söder. Elområdesindelningen påverkar arbetsmarknad och näringsliv. En ökning av elpriset med 1 öre per kWh innebär för många företag en kostnadsökning med minst 11,6 Mnkr per år. Det motsvarar 5 heltidstjänster med 18 000 kr i månadslön, eller 5 uppsägningar, per år enligt Handelskammarens uträkning.

Vad skulle man då kunna göra? Ja, det står Sverige fritt att ändra områdesindelningen. Man borde ta bort gränsen mellan område 3 norr om oss och vårt elprisområde 4. Då skulle vi få tillgång till el från våra 10 kärnkraftsreaktorer, när de är i gång vill säga. Det är lite si och så med det just nu.

De här orättvisorna mellan norr och söder har man alltså känt till länge, men ändå väljer man en gränsdragning som diskriminerar sydligaste Sverige. Många aktörer i södra Sverige, inte minst företagen som drabbas av högre elkostnader har ropat på en utredning och en förändring av elprisområdena. Men uppenbarligen för döva öron.

Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg fick sina fiskar varma när han i början av februari besökte handelskammaren i Malmö. Där fick han höra sanningar från förbittrade företagare som fått kostnadsökningar på flera miljoner sedan elprisområdena infördes i höstas.

Svenska Kraftnät gör dessutom vinst på att man slipper köpa in el. I och med att Sverige delades in i elområden har kostnaderna för flaskhalsarna överförts från den ansvariga myndigheten till Sydsveriges elkonsumenter. Svenska Kraftnät har hittills dragit in den nätta summan av 357 miljoner sedan områdesindelningen.

Därför borde energiskatterna och statsskatten sänkas för boende i elprisområde fyra motsvarande de ökade kostnaderna. Effekten blir ju dessutom den att när elpriserna ökar så ökar ju även skatter och avgifter som ju läggs ovanpå priset. Däremot kan man inte begära att kommunal- och landstingsskatterna sänks eftersom även kommuner och landsting fått ökade elkostnader här nere i syd.

Det går inte att tiga stilla. 357 miljoner är en hårresande summa. De pengarna ska naturligtvis investeras i den så kallade Sydvästlänken som ska ge oss bättre överföringsmöjligheter. Men vi kan inte vara så säkra på att vi inte får betala det en gång till via en högre nätavgift, när Sydvästlänken väl är verklighet.