- Senaste nytt
- Ledare BLT
- 2012-07-25 19:02
Skriv ut
Underskott trots skattehöjning
Landstinget står inför ett knippe av sammanflätade problem. Dels att rekrytera fast personal som vill stanna. Landstinget är litet i förhållande till sin granne Skåne, där resurserna och karriärmöjligheterna är mycket större.
Dels har landstinget svårt att upprätthålla tillräcklig standard. Tekniken börjar bli föråldrad, operationssalarna måste renoveras byggnaderna är inte längre ändamålsenliga.
Det i sin tur föder förstås nya problem att rekrytera personal, vilket ger ökade hyrläkarkostnader. Nu har visserligen den trenden brutits, menade Per-Ola Mattsson (S) vid en presskonferens efter gårdagens möte med Hälso- och sjukvårdsnämnden. Men det är så mönstret har sett ut hittills.
Nu står landstinget inför nödvändigheten att tidigarelägga mångmiljoninvesteringar i en verksamhet som blöder - bara för att kunna ge de egna patienterna adekvat vård. Samt för att eventuellt kunna locka till sig patienter från andra landsting. Budgettekniskt ska pengarna tas från 2013 års budget. Men lika fullt måste de betalas.
När vården blir allt mer avancerad, ökar kostnaderna för teknisk utrustning. Detta är tydlig utveckling, både i Sverige och internationellt. Både den omdiskuterade robotsatsningen, och den tidigarelagda satsningen på två nya röntgenlaboratorier, vilket beslutades om på Hälso- och sjukvårdsnämnden igår måste ses i detta ljus.
Det är satsningar som man kan förstå måste till - men i det långa loppet har landstinget allt svårare att ge den vård som behövs med det skatteunderlag som nu finns. Det går ju inte ihop sig som det är idag!
Kostnaderna fortsätter nämligen att rulla på. Enligt gemensamma uppgifter från Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna (en korrekt siffra, medger majoriteten) så är avvikelsen mellan budget och utfall efter juni -77,5 miljoner. Underskottet har ökat med nio miljoner sedan i maj.
Mattsson menar dock att den siffran inte är justerad, att juni är en dyr månad och att juli och augusti är betydligt billigare. Därför kommer den siffran att ha förändrats efter sommaren, menar han.
Men vi ju hur det ser ut varje höst: kostnaderna drar iväg och blir betydligt större än "bedömt" under sommarmånaderna. Mönstret upprepar sig varje år. Varför skulle detta år vara ett undantag?
Och observera - detta är trots den skattehöjningen som kom till stånd i januari. En vän av ordning måste ju fråga sig hur det är möjligt. Var det inte för att undvika dessa underskott som skattehöjningen kom till i första taget?
Allmänheten kan gott dra sina egna slutsatser av det här.
Dels att den politiska majoriteten inte klarar av sina uppgifter, som att genomdriva fortsatt nödvändiga besparingar. Dels att skattehöjningen inte har hjälpt - precis som förväntat.
Och - vilket det verkligen finns fog för att fundera kring - att landstinget som system bygger på ett feltänk i grunden.




