- Senaste nytt
- Ledare Sydöstran
- 2012-07-24 13:35
Skriv ut
Dokumentär apropå flykting- fientlighet
Under de senaste veckorna har jag tittat på en australiensk dokumentärserie i tre delar som heter ”Go back to where you came from”. Översatt till svenska kallas den: Flyktingar: åk hem!
Den handlar om sex australiensare, i olika åldrar och olika bakgrunder som på ett eller annat sätt har förutfattade meningar och rasistiska åsikter om flyktingar som söker asyl i Australien. De sex personerna har gått med på att följa med på en resa där de får testa livet som flykting i en månad.
Från en början tyckte jag hela konceptet kändes konstigt och nästan lite som en plojgrej. Det blir ju aningen falskt när de sex personerna bara kan resa hem efter en månads tid, även om livet som flykting under ett par veckor säkert lär dem en hel del.
Jag tittade hur som helst vidare eftersom jag själv inte har någon erfarenhet i hur det är eller känns att leva på flykt från sitt hemland.
Redan innan resan påbörjas fråntas de sina plånböcker, mobiltelefoner, pass och andra tillhörigheter. De har ingen aning om vart de ska ta vägen, vilka människor de kommer att möta och de har heller ingen aning om hur de ska ta sig runt i världen.
De börjar i stället i hemlandet Australien där de får bo tillsammans med andra familjer i migrationsverkets bostäder. De lär känna varandra och får höra familjernas berättelser om deras hemländer och flykten därifrån.
Många av de australienska försökspersonerna blir redan här väldigt tagna av de råa historierna om allt ifrån våldtäkter till mördade släktingar. Deras resa går från Australien vidare till diverse transitboenden i Malaysia, Jordanien och Kenya.
Under resans gång stöter de på allt som flyktingar världens över upplever. De får transporteras med en läckande flyktingbåt, de blir utsätta för polisens razzior mot flyktingar i Malaysia, de får bo i ett av FN:s största flyktingläger i Kenya.
Slutligen får de även åka till länder i krig där det är mycket farligt för civila att befinna sig. De får åka med till Irak och Kongo som är de asylsökande människornas de träffade i Australien forna hemländer.
Dokumentärserien var mycket sorglig och lärorik men jag hade inte tvekat en sekund för att få följa med på en liknande resa och hade jag bara haft pengar till det så hade jag mer gärna bjudit med någon frivillig, främlingsfientlig invandrarkritiker från Sverige.
En del människor måste se saker med egna ögon, prata med människor och få uppleva samma saker som dem för att kunna förstå och känna med dem.
