- Senaste nytt
- Ledare Sydöstran
- 2012-10-22 07:00
Skriv ut
Mot ett finansiellt stup
Tillväxten i Kina saktar in, från tio procent per år till sju procent. Samtidigt går det tungt i Europa. Greklands utträde ur euron kan vara aktuellt.
Eurons och EU:s motor, Tyskland, går på lågvarv efter att i flera år ha gynnats av en euro som haft lägre värde än vad en tysk valuta skulle ha haft.
Allt färre bilar säljs, i eurokrisländerna och Sverige. Bilar görs av plåt och har kullager. Sådant görs av svensk industri, som SSAB och SKF. Gruvbolag som LKAB förser dem med råvara.
LKAB är Europas största järnmalmsproducent. I torsdags sköts första salvan i dagbrottet till det som ska bli Europas näst största järnmalmsproducent, Kaunisvaara i Pajala kommun.
Bolaget som bryter malmen är Northland Resources. Det är börsnoterat i Kanada och beskattas i Luxemburg.
Många får jobb i Pajala, men inte så många av dem är skrivna i kommunen. För de bor ofta i tillfälliga bostäder. I Pajala råder bostadsbrist.
Det talas om plattformsekonomi. Med det syftas på de oljeborrplattformar i Norge där folk bor och jobbar, men bara tillfälligt. De skattar på sin lön i andra kommuner än de utanför den kust plattformarna ligger.
Och de bolag som borrar beskattas inte lokalt. Det blir då inte lätt att finansiera lokal infrastruktur, vård, skola och omsorg.
Till eurokrisen tornar ett orosmoment upp sig i USA. Där går man mot ett finansiellt stup. Vid årsskiftet träder automatiska nedskärningar i de sociala utgifterna i kraft, samt de skattelättnader för välbeställda som president Bush infört (före 2009) upphör.
Det motsvarar en åtstramning i USA på fem procent av BNP. Den träder i kraft om politikerna i USA inte kommer överens. Det gör de inte, främst eftersom republikanerna vägrar höja skatter. Och de ser ut att behålla sin majoritet i representanthuset.
Nyligen skrev riksbankschefen Stefan Ingves en artikel där han vill att regering och riksdag vidtar åtgärder som gör svensk ekonomi mer stabil. Det sågs som ett tecken på att styrräntan inte sänks mer i höst.
Trots varslen, arbetslösheten och sämre konjunktur är bostadspriserna höga. Det beror på att räntorna är låga.
Riksbankschefen vill, mellan raderna, att regeringen exempelvis minskar ränteavdragen, från 30 procent till 25 eller 20. Men det ökar kostnaderna för många väljare samt ger pengar för de som har sparkapital. Det vill inte Reinfeldt och Borg genomföra. Se upp för stupet!



