- Senaste nytt
- Ledare Sydöstran
- 2012-07-12 17:15
Skriv ut
Semesterhem för mammor
KRÖNIKA Christina Mångård
Hade vi levt och arbetat för hundra år sedan skulle en arbetsdag ha varit elva timmar och någon semester hade det inte varit tal om. I början av 1900-talet hade en arbetare i bästa fall bara någon enstaka dag ledigt under året, förutom söndagar och helgdagar. Landets första semesterlag kom inte förrän 1938 och den gav alla anställda rätt till två veckors betald ledighet.
Tidigare hade det bara varit tjänstemän i staten som fått sommarledigt. Men med åren blev det bättre. 1951 fick alla tre veckor, 1963 fyra veckor och 1978 blev semestern fem veckor som den är nu.
När den lagstadgade semestern infördes var tanken att den skulle vara till för att utveckla kropp och själ, att förebygga arbets- och förslitningsskador. Ledigheten i folkhemmets Sverige skulle främja hälsan och ge människor välbehövlig vilja. Tänk att semestern var så helig, att det var något man sa att man firade, inte hade.
Då, på den tiden, avstannade Sverige helt under industrisemestern i juli månad. Industrierna slog av maskinerna och arbetarna fick hänga av sig sina blåställ. De som var lyckligt lottade kunde åka ut på landet med familjen. Där väntade släkten och ofta fick semesterfirarna hjälpa till med höskörden eller måla om ladan hemma på gården.
Men staten tänkte på utarbetade husmödrar också. Att en stor grupp svenskar stod utanför arbetstidslagen, utan någon reglerad fritid och semester. Det var landets en miljon husmödrar. De skulle få möjlighet att åka iväg, få chans att vila och vara för sig själva, inte tänka på hushållsarbete och på barnen. 1946 beslutade staten att ordna rekreationsveckor för husmödrar som behövde ta ledigt från hemmet. 80 000 kvinnor åkte på husmorssemester 1948.
Olika stipendier och resebidrag gjorde att oavlönade husmödrar kunde söka pengar för att åka på semester i semesterhem. Kvinnor var hårt arbetande även i industrisamhället. Där blev de uppassade från morgon till kväll och så fick de gå ut och gå, för folk skulle vara aktiva även under semestern. Och hemmet och barnen fick en grannfru ta hand om.
Nu reser hälften av Sveriges befolkning utomlands under semestern. Men det är ändå var tredje arbetare som varken har något fritidshus eller har råd att resa någonstans. Var fjärde ensamstående mamma med barn måste stanna hemma, för när pengarna inte räcker till är det semestern de måste avstå från.
Till sist; idag är landets semesterhem upprustade och har blivit konferensanläggningar.
