- Senaste nytt
- Ledare Sydöstran
- 2012-10-10 18:04
Skriv ut
Ungdomar söker akutvård
KRÖNIKA Hampus Engqvist
I veckan basunerades nyheten ut att ungdomar i tjugoårsåldern är största patientgruppen på flera akutmottagningar i Sverige. Det märkliga med nyhetsrapporteringen var att ingen uppmärksammade att vi har en generation som inte mår bra. Fokus låg istället på att ungdomarna borde besöka primärvården istället för att belasta våra akutmottagningar.
Underförstått att det var ett gäng gnällfisar som sökte specialistvård i onödan. Att våra Landsting har organisationsproblem är väl känt, även problemen med att kommunicera till vårdsökande var man bör vända sig i vårdsystemet, beroende på hur allvarligt sjuk man är.
Men jag tycker det är konstigt att man dribblar bort ett så alarmerande bekymmer, som att våra ungdomar springer ned dörrarna på akutmottagningarna, med att det bara handlar om en brist på information. Ofta är ungdomarnas tillstånd psykosomatiska och akutmottagningarna får ta hand om flera patienter med buk och bröstsmärtor, som egentligen inte är akuta tillstånd, men för patienten är det väldigt obehagligt. Upplever man ett tryck över bröstet, så tror man att det är akut och inte "bara" ett stressymptom.
Frågan som gnager är varför vi har en generation unga människor i landet som inte mår bra. Köerna till psykiatrin ökar och i Västra Götaland har man börjat behandla stressade ungdomar i grupp för att ha en chans att behandla alla vårdsökande. Att börja sitt vuxenliv med arbetslöshet och tvingas leva kvar hemma hos mamma och pappa, tror jag är en bidragande orsak till att många ungdomar känner stress.
Vuxenvärlden har vänt kommande generationen ryggen och vägrar släppa fram ungdomar. Får man ett jobb, så är det som andra klassens arbetstagare med mycket sämre villkor än cementklumpen som sitter säkert med trygga avtal och rimliga löner. Att känna sig behövd är en grundbult för människors goda hälsa. Den andra sidan av myntet är ungdomar som presterar med orimliga krav på sig själva. Det är en "jämförelsegeneration" som har vuxit upp.
Det räcker inte lägre att vara bäst i byn. Facebook och andra sociala medier gör att man idag har helt andra referensramar än tidigare generationer. Ett fenomen med både goda och dåliga sidor. Problemet med ungdomar som mår dåligt är för allvarligt för att det skall försvinna bakom en diskussion om landstingen har skött sitt informationsarbete eller inte. Vi har en generation som inte mår bra. Det måste vi diskutera.
