Utsvältningspolitik i Bryssel

Runt om i Europa drabbas länder av en allt djupare skuldkris. Tyskland som under 1900-talet var utgångspunkten för två världskrig är idag vår kontinents starke man, eller kvinna. Det är den tyske förbundskanslern Merkel, som tillsammans med den franske presidenten, slåss för att hålla den havererade gemensamma valutan, euron vid liv.
Lösningen på krisen är närmast en utsvältningspolitik av Grekland och andra skuldkrisländer. Man talar först nu om tillväxtpolitik. Alla borde begripa att ett land i kris eller en union av länder i kris måste både gasa och bromsa.
Den moderate finansministern Anders Borg och hans chef Fredrik Reinfeldt låter som överkamrer när de ställer villkor för att svenska skattepengar ska lånas ut. 100 miljarder kronor ställs till IMF:s (valutafondens) förfogande till nödlidande länder. Pengarna kommer nog tillbaka en dag fast till en löjligt låg ränta. Men gårdagens akuta kris var Europakten mellan Euroländerna och länder som har egen valuta. När denna ledare skrevs kom nyheten att 25 länder hänger med i pakten, två står utanför - Storbritannien och Tjeckien.
Minoritetsregeringen Reinfeldt var överens med största oppositionspartiet socialdemokraterna om de svenska villkoren för svensk anslutning till pakten för budgetdisciplin. Sverige utlovas deltagande vid kommande paktmöten för att få insyn och möjlighet att påverka. Det är en självklarhet.
Nye s-ledaren Stefan Löfven och statsministern Fredrik Reinfeldt måste se till Sveriges nationella intressen tillgodoses. Det ligger i Sveriges intresse att Europas ekonomier växer igen. Det råder en förfärande arbetslöshet, inte minst bland unga människor, i hela Europa.
Om Sverige lyckats hävda sina nationella och ekonomiska intressen var för tidigt att bedöma när denna ledare skrevs igår kväll. Socialdemokraterna har ställt fyra krav på minoritetsregeringen Reinfeldt som accepterat kraven inför förhandlingarna. Men vad blir det slutgiltiga utfallet? Fortsättning följer medan arbetslösheten växer.