Vi bör ha nyval oftare

I USA och Norge är det val vartannat år. I länder som de, med skilda valdagar till parlamentet och kommunerna, är det dock lägre valdeltagande i de senare valen.
I Sverige var det val vartannat år fram till 1970. Det var kommunal- och landstingsval 1962 och 1966 och riksdagsval 1964 och 1968.
Från 1970 blev det gemensam valdag för de olika typerna av val, med treåriga mandatperioder.
Från 1994 blev mandatperioderna fyra år. Det blev dubbelt så långt mellan valen som före 1970.
EU-parlamentsval har tillkommit, men de har inte samma stora betydelse som kommunal- och riksdagsval. I många länder, men inte i Sverige, följer en ny mandatperiod på nyval, extra val som det heter.
Den senaste tiden har det talats om att det kan bli nyval. Detta eftersom Reinfeldtregeringen är i minoritet i riksdagen och kan få svårt att få igenom förslag i den.
Ett extra val kan utlysas av regeringen när den avgår, eller bli resultatet av att talmannen misslyckas med att få någon att bilda ny regering utifrån rådande sammansättning av riksdagen.
I Sverige har det varit nära att bli nyval vid fyra tillfällen sedan 1970, men extra val har inte blivit av.
Två tillfällen var när de borgerliga trepartiregeringarna havererade i oktober 1978 och maj 1981. Eftersom bara cirka ett år återstod till ordinarie val blev nyval inte av. Borgerliga minoritetsregeringar släpptes fram: 1978 en folkpartiregering och 1981 en regering med C och FP.
I februari 1990 avgick S-regeringen, men återkom eftersom de borgerliga partierna inte ville ta över eller ha extra val.
Våren 1993, efter den turbulens som Ny Demokrati åstadkom i riksdagen samt ekonomisk kris.
Senaste nyvalet var 1958, i juni. Orsaken var att koalitionen mellan S och C upphörde 1957, till följd av pensionsfrågan.
Varken Socialdemokraterna eller de borgerliga partierna är intresserade av att ha extra val ens om, som i höst, en treårig mandatperiod återstår.
Men det närmaste året bör S inte känna fruktan för att möta väljarna i ett nyval. De borgerliga partierna tenderar att pricka in en formtopp vid ordinarie val, som 2006 och 2010. Om det är fler val än de ordinarie kan det gynna S.
Vid EMU-folkomröstningen 2003, som kan liknas vid ett nyval, var valdeltagandet högre än i riksdagsvalet 2002. Att det blir lågt valdeltagande vid ett nyval är alltså inte givet.