- Senaste nytt
- Ledare Sydöstran
- 2012-07-02 10:40
Skriv ut
Vi kan inte ha ett sånt rättsväsende
Ingen frustration i världen kan vare sig förklara eller ursäkta en förälder som skakar sitt barn så våldsamt att barnet tar skada, och kanske dör. Redan att över huvud taget skaka ett litet barn är bortom alla ursäkter. Och det kan inte vara obekant för någon. Alla har insikt om det. Att hjärnan tar skada, och att barnet kan dö.
Det finns egentligen inget tillräckligt straff. Ett litet barn är både oskyddat och oförmöget, och kan inte springa sin väg. Men den som ändå gör så, och skakar ett barn och så våldsamt att det får konsekvenser för livet, ska inte bara få hjälp och stöd åt sig själv. Det måste också bli ett rejält straff, och faktiskt relaterat till det ohyggliga som gjorts. Dagsböter eller 18 månader i fängelse är inte det.
Skakade barn, som det kommit att kallas kort och sakligt, är inte alls ovanligt. Och ännu mer förfärligt är att det blivit den mest vanliga dödsorsaken för barn upp till sex månader, efter så kallad plötslig spädbarnsdöd. Dom två händelser som fick mediarubriker senast är alltså inga undantag. Riktigt skrämmande är också det låga straffvärdet.
Pojken är elva veckor. Pappan skakar honom så våldsamt att han får hjärnblödningar. En oenig hovrätt dömer pappan till 18 månaders fängelse. Två nämndemän håller med tingsrätten, som tyckte det kunde räcka med 80 dagsböter.
Pojken är nyfödd. Pappan skakar honom så hårt att han får hjärnskador. Tingsrätten menar att pappan har ett socialt ordnat liv och bara inte haft insikt. Domen blev 60 timmars samhällstjänst och ett skadestånd till sonen på 35 000 kronor.
Varför bara oaktsamhet eller kroppsskada, och inte grov misshandel? Varför samhällstjänst eller dagsböter, men inte fyra till tio års fängelse? Är straff avhängigt graden av en slående förälders socialt ordnade liv, och ska nämndemän verkligen döma utifrån sådant tyckande?
Innan vi i frustration kastade in tallrikarna i skåpet eller slängde glasen i golvet, visste vi konsekvenserna. När mobilen inte funkar blir vi stressade, men inte tusan dänger vi den i väggen. Abonnemang eller avbetalning spelar ingen roll. Den är för dyr att kasta i väggen, eller ens skaka om.
Vi kan inte ha ett rättsväsende som inte skyddar våra minsta. Frustration och en stressad vuxen kan aldrig vara skäl nog för att inte straffa tillräckligt när barns liv förstörts.
Också därför måste vi göra Barnkonventionen till lag.
