Frågetecken kring EU:s krishjälp

På förmiddagen var reaktionerna på EU-toppmötets besked kring krishjälp och bankunion försiktigt positiva. Åtgärderna förväntas ha en stabiliserande effekt på världsekonomin. Men frågetecken kvarstår.
- Det är helt klart ett steg i rätt riktning, men villkoren är inte glasklara än. Jag förutspår att finansmarknaderna kommer att bli glada i dag, men sedan kommer de att ompröva igen. Så det behövs mer innan faran är över. Förslagen måste bli konkreta och klara, säger Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet.
Något som behöver bli tydligare, enligt Jesper Hansson, är hur staters ansökningar om att stödköpa statsobligationer från krisfonden ESM ska fungera. Uppgiften hade kanske dessutom varit bättre lämpad för Europeiska centralbanken (ECB), anser han.
- Jag tycker att det är oklart vilka villkor som gäller för att ansökningarna ska godkännas och hur mycket pengar man då är redo att satsa. Fonden har ju trots allt begränsade resurser.
För Sverige är den goda nyheten att det ekonomiska klimatet kan bli lugnare.
- Den största effekten för Sverige är att den allmänna osäkerheten kanske minskar. Exporten tar lite fart, men även investeringsbenägenheten och hushållens förtroende stiger, säger Jesper Hansson.
Socialdemokraternas ekonomipolitiska talesperson, Magdalena Andersson, tycker att det vore att överdriva att säga att hon är nöjd med åtgärderna. Men hon välkomnar dem.
- Det är bra med beslut som skapar finansiell stabilitet, för det är något som Europa behöver, säger hon.
Positivt är att EU:s makt inte utökades i den omfattning som EU-kommissionen föreslagit, anser hon.
- Jag ser politiska problem med ökad överstatlighet, framför allt inom finanspolitiken. Det är inte så att jag ser en stor efterfrågan från medborgarna på att fler skatter och avgifter skulle bestämmas i Bryssel, säger hon.
Carl B Hamilton (FP), avgående ordförande i riksdagens EU-nämnd, välkomnar euroländernas uppgörelse och skickar en tacksamhetens tanke till den tyska förbundskanslern. Det är bra att hon gav med sig och släppte igenom akuta krisåtgärder för Spanien och Italien, enligt Hamilton.
"Tack Angela för att du tagit inte bara ett nationellt utan även ett europeiskt ansvar. Något för Sverige att tänka vidare på; att kanske kunna lära en läxa av andra länder, som Tyskland och andra i Europa" skriver Hamilton i en kommentar.
Han bedömer att det var löften om mer långsiktiga åtgärder, och hårdare ekonomisk styrning från EU, som gjorde att Merkel svängde.
"En förutsättning för Angela Merkel att kunna svänga från Frau Nein till Ja beträffande akuta åtgärder mot höga räntor har varit existensen av de långsiktiga planerna på regeländringar som, förhoppningsvis, ska säkra ordning och reda i offentliga finanser i EU-länder", skriver Hamilton.
Priset för bättre styrning är också mer gemensamt beslutsfattande, enligt Hamilton.