- Nyheter
- TT inrikes
- 2012-10-11 16:51
Skriv ut
Forskning ska bedömas utomlands
Svensk forskning ska regelbundet granskas, bedömas och utvärderas av utländska kolleger, enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) som i dag presenterade regeringens forskningsproposition.
Vetenskapsrådet får ansvaret ta fram en ny modell för granskningen.
- Sverige ska vara en världsledande forskningsnation, sade Björklund.
Lärosäten ska få anslag utifrån kvalitet.
Björklund säger att det är forskare som vågar misslyckas som också ofta står för de stora genombrotten. Han ser problem med dagens system, som lägger "för stor vikt vid publiceringar och citeringar".
- Om vi bara belönar de som lyckas så kommer vi premiera ett lågt risktagande, säger han.
Regeringens ambition är att införa så kallad "peer review", kollegial bedömning, av kvalitet. Kvalitén blir avgörande för hur stora anslag högskolorna och universiteten sedan får.
- Vi är övertygad om att det är ett bättre system än bara bibliometri, säger Jan Björklund.
Inom bibliometrin finns till exempel citeringsanalys, som innebär att man räknar hur stort genomslag en publikation får i forskarvärlden.
Jan Björklund gissar att de medel som tillförs 2016 kommer att ske enligt det nya sättet.
Eva Åkesson, rektor på Uppsala universitet, tycker att satsningen på kollegial kvalitetsbedömning är bra. Hon tycker att dagens system kan missgynna stora breda universitet som Uppsala. Men hon ser också vissa nackdelar med systemet.
- En sak är att det kan bli väldigt omständligt med forskare som granskar forskare. Hur mycket tid ska vi ägna åt att granska varandra, frågar hon sig.
Svenskt Näringsliv tycker att mycket i propositionen är bra, till exempel programmet för unga forskare och satsningen på att locka utländska forskare. Men Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, är ändå bitvis besviken.
Han beskriver Sverige som "väldigt utsatt", och nämner nedläggningarna av forskningsintensiv verksamhet vid Sony i Lund och Astra Zeneca i Södertälje som exempel.
- Jag saknar en tydlig och lite mer djärv reformagenda för att skärpa det svenska innovationsklimatet,säger han.
Tobias Krantz hade gärna sett ett försök att knyta näringslivet närmare forskningsvärlden.
- Ett exempel är en innovationspremie, vilket innebär att de universitet och högskolor, som genom samverkan med näringslivet blir duktiga på att forskningsrön kommer till samhällelig nytta, får mer pengar än de som inte gör det, säger han.
