Sydöstran lämnade fortlöpande rapport från den första dagen i rättegången mot den mordmisstänkte 50-åring som sköt 15-årige Simon Söderberg till döds i oktober förra året.
Rättegången började kl 10 och avslutades cirka klockan 18.

17.55 Domare Pia Johansson ställer ytterligare frågor till 50-åringen. Hon frågar dels om han känner igen de här pojkaarna som nu ligger på tomten. "Jag vet inte vilka de var och jag var ju i en sådan panik att det lika gärna kunnat vara mina egna pojkar som jag träffat."

50-årigen har nu spontant berättat sin historia. Åklagare Tommy Clevenhult väljer att inte inleda sitt förhör utan vill vänta tills på fredag då rätten träffas igen.

Domare Pia Johansson förklarar därmed den inledande rättegångsdagen som avslutad.

17.43 50-årigen fortsätter att berätta att han går in mot huset och får då prata med SOS som någon i familjen ringt upp. Han säger att han har svaga minnesbilder och att han dricker en eller två klunkar whisky för att dämpa ångesten.
Han berättar också att han ber någon av barnen att kolla om de skjutna lever, "Jag förmådde inte själv göra det utan behövde gå iväg för att spy".

Han minns även, av samtalet med SOS, att han skulle gå ut baklänges mot polisen som kommit till platsen. 50-åringen uppskattar att samtalet till SOS varade under fem minuter, det varade själva verket i 30 minuter. "Det var därför jag var så överaskad över hur mycket jag druckit. Jag drack det mesta efter händelsen."

50-åringen fortsätter med "Jag var inte i förstånd med vad jag gjorde, jag var i fullständig panik. Jag har aldrig gjort någon illa, det slog över fullständigt".

17.34 17-åringen lyssnar noga på den åtalade som ger en klar redogörelse för vad som hänt under kvällen. Att han hört sin son tala om ett dödshot samtidigt som han själv gått på toaletten. 50-åringen berättar att han fått panik när han hört de här orden, Han tänkte att han måste få bort pojkarna från barnen.
Efter det har han grötiga minnesbilder. Han minns dock att han tagit fram sin älgstudsare som han inte klarar av att ladda. Slänger den i sängen och tar istället fram hagelbössan och tar fram patronbältet. Han går ut på trappen, berättar han, ser 17-åringen samt sin son. Men nu i efterhand vet jag att inte min son var på trappen, så förvirrad var jag.

Han berättar även att han hört någon skrika men han minns inte att han har svarat någon. "Jag har ett svagt minne av att jag slänger upp bössan på axeln, men inte minne av själva skjutningen, har dock ett svagt minne av att det smäller samt ett väldigt svagt minne av att jag springer."

"Paniken släpper, jag står en bit innanför grindstolparna." 50-åringen brister i gråt. Han berättar att han förstår att han "skjutit dem."