Mäktiga trädkronor bär på rikedomar

I Körmölleplan, parken där Drottninggatan och Stadsportsgatan möts, står hundraåriga träd som är så ovanliga att inte ens parkingenjören kan sätta ett namn på dem.

– De är ganska unika och finns inte att få tag på i dag. Vi vet inte exakt vad det är för sort, men vi tror det är någon form av vitbrokbladig skogsalm, säger Sara-Marie Rännbäck.
Det är hon som har i uppdrag att inventera omkring 4 000 stadsträd mot bakgrund av en nyligen framtagen trädpolicy som ska skydda och bevara stadsträden.

En del är att undersöka och kartlägga vilka typer av träd som växer i centrala Karlshamn, Mörrum, Svängsta och Asarum. Ett smärre detektivarbete då dokumentationen från tidigt 1900-tal och längre bak i tiden är knapphändig.
– Vi har lite noteringar, annars får man utgå från gamla fotografier och luska lite. Sedan finns det gamla ritningar i arkiven, men det är inte alltid de stämmer.

Parkingenjören har också gjort en del oväntade upptäckter. Ofta beror dessa på naturens nycker, men inte alltid.
– På vissa ställen längs Mieån har vi stött på silverlind bland de vanliga lindarna. Det är en art som är väldigt ovanlig i Karlshamn. Sådant är roligt att hitta, det man inte förväntar sig, säger Rännbäck.

Utan möjlighet till mer detaljerade efterforskningar, säger hon att troligen har silverlindarna kunnat slå rot på grund av en felleverans när plantorna sattes i jorden för många år sedan.
Träden är nyttiga och värda sin vikt i guld från miljösynpunkt. Inte nog med att de tar upp koldioxid och producerar syre, de fungerar också som klimatreglerare genom att ge skugga och sänka temperaturen varma sommardagar.

– De hjälper också till att rena luften genom att fånga upp stoft och föroreningar. Ett medelstort träd sägs kunna fånga upp så mycket som nio kilo stoft under en säsong. Träden hjälper även till i dagvattenhanteringen genom att löven fördröjer regnet från att nå marken, och rötterna hjälper till att ta upp vatten, säger Rännbäck.
Forskning visar även att träd och gröna miljöer har också en positiv inverkan på människors upplevda stressnivå, fortsätter hon.

Snart ska det även gå att sätta värdet på ett träd räknat i pengar. Karlshamns kommun ingår i ett projekt med Sveriges lantbruksuniversitet och Movium som ska ta fram en modell för detta. Sara-Marie Rännbäck tror att de mystiska almarna i parken vid Norreport kan vara stadens dyrgripar.

– Så här stora träd går egentligen aldrig att ersätta. På så vis är de oersättliga. Men sett till storleken och att det inte går att få tag på nya av den här sorten är de nog stans mest unika träd, säkert värda uppemot en halv miljon kronor.
Det finns även ett estetiskt värde som är svårt att sätta prislapp på.

– Om ett träd försvinner i en allé så förtas hela intrycket och det gör dem ovärderliga rent estetiskt sett.
– Men även värdefulla träd kommer en dag att behöva fällas. Almarna i Körmölleplan kommer att tas ner den dag det inte längre är säkert att gå under deras kronor.
Att gamla trotjänare ibland måste tas ner väcker ofta känslor. När lindarna på Kungsgatan togs ner för fyra år sedan i samband med att torget byggdes om, var det många som protesterade.

– Antingen är folk glada i träden eller inte, så berör träd människor.
Då bedömdes det att de kunde ta skada av ombyggnaden, men det är inte alltid så lätt att ta beslutet att fälla när det gäller individer som varit ett naturligt inslag i stadsbilden under lång tid. I kniviga fall kallas specialisterna in.
– På vissa ställen i staden tar vi in arborister där vi är lite oroliga om träden kan utgöra fara för folk.

Surbrunnsparken är ett sådant exempel där träden är mycket gamla och då får man väga säkerhetsrisken mot att de ska få stå kvar. Precis som ålderdomen till slut hinner ikapp oss människor, händer detsamma för träden. Och liksom oss kan de drabbas av sjukdom och dö i förtid.

En epidemi kan få förödande konsekvenser för ett bestånd och Sara-Marie Rännbäck drar en parallell till almsjukan som för några år sedan slog hårt mot Malmö.
– Det vi är lite oroliga för är att ha för många träd av samma sort, vi är lite rädda för att något ska drabba våra lindar.

På senare år har trädfloran i Karlshamn fått nya inslag i form av oxlar på Drottninggatan och naverlönn på andra platser.
– Smittas träden finns det inte så mycket vi kan göra, tyvärr. I ett angripet trädbestånd kan vi bränna utsatta individer, men ofta har det hunnit sprida sig.

Fast inte ens när trädet har dött och fallit till marken slutar det att vara till nytta.
– I gatu- och parkmiljöer går säkerheten före naturvärdena, och där kan döda träd ofta inte stå kvar. Men i naturmiljöer kan träden lämnas som högstubbar eller få ligga kvar på marken. Då fungerar de som livsmiljöer för en mängd olika organismer, som mossor, lavar, svampar, insekter, små däggdjur och fåglar, säger Sara-Marie Rännbäck.