- Nyheter
- Karlskrona
- 2009-01-12 23:54
Skriv ut
De blir värnpliktens ansikten
Om några år finns det kanske inte några värnpliktiga kvar. Då är det Simon och Sara som vi ska minnas.
Det är nämligen de som dokumenteras av Marinmuseum de närmaste elva månaderna.
I går var de inryckningsdag på Marinbasen igen. En del av de 500 värnpliktiga som rycker in i år köade utanför Marinens gymnastiksal på Bataljon af Trolle.
I ledet som tampades med den bitande snålblåsten fanns Simon Hermansson och Sara Wykman, bägge 19 år. Inte nog med att de hade elva spännande månader framför sig som värnpliktiga och blivande signalmatroser. De hade också valts ut av Marinmuseumets intendenter, Johan Löfgren och Lina Olsson, för att följas och kartläggas.
– Vi kommer att vara med regelbundet som observatörer. Det är osäkert hur länge vårt värnpliktssystem består, i alla fall som det ser ut i dag. Därför vill vi samla in så mycket som möjligt genom intervjuer, personliga dagböcker, bilder och föremål, förklarade Lina Olsson.
Grunden för dokumentationen ska utgöras av de bägge flottisternas upplevelser, en kille och en tjej som kan berätta ur olika perspektiv.
– Vi vill göra det här när allting fortfarande är igång. Det blir mycket bättre än att långt efteråt göra intervjuer på ålderdomshemmet om hur det var, vilket är det vanliga, fortsatte Lina Olsson.
Arbetet blir mest intensivt när ungdomarna rycker in och vid mönstringen på fartyg om några månader. Både Simon, från Lerum, utanför Göteborg, och Sara från Kalmar, ska tjänstgöra på HMS Trossö.
– De ringde och frågade och jag tyckte att det lät som en kul grej. Jag ska föra lite dagboksanteckningar och bli intervjuad, berättade Simon i måndags eftermiddag. Han hade just anlänt till Karlskrona för första gången i sitt liv, och skulle vara ”inne” före klockan tre.
– Jag gick ut gymnasiet i våras och pluggade industriteknik. Sen jobbade jag lite på Volvo och några bemanningsföretag. Nu ser jag fram emot det här. Muck ligger långt bort, inte förrän i december, fortsatte han.
Hans och Saras vedermödor ska sparas för framtiden genom skrift, bilder, och insamlade föremål.
– Det kanske blir någon utställning eller artikel också. Vi får se, sa Lina Olsson.
Annons:



