Johan fick stryk på behandlingshemmet

– Jag var rädd där hela tiden. Jag fick så mycket stryk av de andra unga på behandlingshemmet och jag levde med ångest och hot hela tiden, berättar Johan.

Han försökte få stöd av personalen, men menar att de som har ansvaret för behandlingshemmet inte brydde sig. En person med insyn i verksamheten berättar om droger, våld och kriminalitet bland dem som vistas på behandlingshemmet Ekekullen i Spjutsbygd.

Johan är en vek kille. Han är rädd för bråk men också rädd för att inte hänga med de andra. Straffet på behandlingshemmet var stryk om han inte följde gruppreglerna.
– Jag har blivit misshandlad där så många gånger. Det var bara en av de anställda som tog min ångest på allvar och lät mig sova på golvet inne i personalrummet. Där var jag i säkerhet, berättar Johan.

Han placerades på det privata behandlingshemmet i december förra året och anledningen var dels att han hade problem i sin egen familj och att han började utveckla ett missbruk.
– Jag har fått stryk av min pappa under min uppväxt och jag drogade mig för att slippa känna min ångest. Men mitt drogande var ingenting mot vad jag fick lära mig på behandlingshemmet, säger han.
– Där rökte vi marijuana som andra röker cigaretter. Om personalen kom på oss fick vi inneveckor. Men de som inte upptäcktes var ute och fixade nya droger till oss, berättar han.

En kväll i juni tog Johans vistelse på behandlingshemmet slut utan förvarning. Det var bråkigt där och Johan var rädd.
När polisen kom dit tog de med Johan för att han inte skulle riskera att bli misshandlad igen.
Det pågår också en polisutredning omkring de fall av misshandel som inträffat mot Johan på behandlingshemmet.
– Jag släpptes av hos min pappa, men där får jag inte bo. Min mamma vill inte heller ha mig boende hos sig och jag har bara gått omkring och sovit lite här och var sedan dess.

I helgen fick en tidigare anställd på behandlingshemmet, David Håkansson, syn på Johan inne i staden och förstod att pojken inte mådde bra.
– Jag hämtade Johan i måndags och tog honom med mig hem. Han fick låna kläder av mig medan jag tvättade hans egna och sedan åkte vi in till socialkontoret för att få hjälp.

Hjälpen var en rekvisition på 400 kronor till ett vandrarhem i centrala Karlskrona. Men när de kom dit var det kalla handen direkt.
– Vi fick besked om att de inte tog emot några som kom från socialen, berättar Johan.
Under tisdagen åkte Johan och hans hjälpare runt till olika ställen för att hitta en säng för natten. Del två i hjälpen från socialförvaltningen var några bussbiljetter, en rekvisition på 100 kronor för att handla mat och en tid på missbruksboendet Rosenbom dagen efter.
– Det är hemskt. Man kan inte placera en rädd och orolig nyss fylld 18-åring på Rosenbom. Han behöver komma till en familj som kan stötta honom, säger David Håkansson.

Johans vistelse på behandlingshemmet avbröts när han togs därifrån av polisen. Det var i juni. Sedan dess har socialtjänsten inte haft någon kontakt med honom, även om behandlingen formellt inte är avslutad.
– Han har drivit omkring vind för våg och mår jättedåligt, säger David Håkansson.

Fotnot: Igår fick Johan ett rum på missbruksboendet Rosenbom och David Håkansson ordande fram lite ombyteskläder till honom och en telefon.