Fakta

Sjukvården i Karlskrona var på 1800-talets mitt förenad med stora svårigheter beroende på befolkningens fattigdom och det ringa antalet vårdplatser på det dåvarande lasarettet, nuvarande Tullskolan.
Efter långa utredningar och godkännande från stat och kung och med den hotande kolerafaran som blåslampa beslöt stadsfullmäktige 1884 att på Tullholmen uppföra ett nytt sjukhus med två sjukpaviljonger och en ekonomibyggnad. När sjukhuset invigdes 1886 hade det kostat 60 200 kronor.
Men den omfattande sjukligheten i difteri och scharlakansfeber i slutet av 1890-talet skapade behov av ett ännu större epidemisjukhus. Sjukhuset byggdes ut, från tidigare 36 sjuksängar till 78 sängar fram till 1904.
Sjukhuset kunde ta emot alla smittsamma sjukdomsfall utom vid den svåra nervfeberepidemi som 1910. Då var man tvungen att skapa ett provisoriskt sjukhus i folkskolan på Bredgatan och låna sängplatser av Flottans epidemisjukhus på Stumholmen.
De epidemiska sjukdomarna difteri ökade 1917–21 och scharlakansfeber 1922–25. Då blev Tullholmen sjukhem. Sedan 1982 har den tjänstgjort som vårdcentral.