Författaren skriver:
"Den svenska fackföreningsrörelsens sätt att i olika former samarbeta med arbetsgivareorganisationerna är en av de viktigaste framgångskomponenterna i byggandet av den svenska industrin, det svenska välfärdssamhället."
"/> Författaren skriver:
"Den svenska fackföreningsrörelsens sätt att i olika former samarbeta med arbetsgivareorganisationerna är en av de viktigaste framgångskomponenterna i byggandet av den svenska industrin, det svenska välfärdssamhället."
" />

BLT / Sydöstran logo



Välkommen till Blekinges bästa nyhetssajt
  • Kontakta oss
  • Privatannonser
  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Tipsa oss
  • Kalendern
  • Föreningsnotiser
  • Nyheter
  • Sporten
  • Kultur & Nöje
  • Familj
  • Opinion
  • Bloggar
  • Väder
  • Förmåner
  • BLT & Sydöstran
  • Ledare BLT
  • Ledare Sydöstran
  • Insändare/Debatt BLT
  • Insändare Sydöstran
  • Nyheter
  • Nyhetsdygnet
  • Läsarnas val
  • Nyheter i bilder
  • Händelsekartan
  • Även nackdelar med ett starkt fack

    Lars Hasselgren framför i en debattartikel i BLT ("Arbetsgivare och löntagare behöver facket") att fackföreningarna spelar en mycket viktig roll i det svenska samhället.
    Författaren skriver:
    "Den svenska fackföreningsrörelsens sätt att i olika former samarbeta med arbetsgivareorganisationerna är en av de viktigaste framgångskomponenterna i byggandet av den svenska industrin, det svenska välfärdssamhället."

    Lars Hasselgren framför i en debattartikel i BLT ("Arbetsgivare och löntagare behöver facket") att fackföreningarna spelar en mycket viktig roll i det svenska samhället.
    Författaren skriver:
    "Den svenska fackföreningsrörelsens sätt att i olika former samarbeta med arbetsgivareorganisationerna är en av de viktigaste framgångskomponenterna i byggandet av den svenska industrin, det svenska välfärdssamhället."

    Den ensidiga bilden av fackföreningarnas roll bör dock nyanseras.
    Det finns exempelvis inget stöd i forskningen för att starka fackföreningar skulle skapa bättre ekonomisk utveckling eller stimulera till risktagande, vilket Hasselgren tycks argumentera för.
    Den mycket starka roll som fackföreningarna har i svensk arbetsmarknad kan i själva verket ibland hämma företagsamhet och utveckling.

    I Sverige har fackföreningarna en ovanligt privilegierad ställning.
    Fackföreningarna kan genom blockader i princip sätta alla företag som de angriper i konkurs. De allra flesta företag känner sig därmed tvungna att teckna kollektivavtal.
    Enligt lagen gäller kollektivavtal samtliga medarbetare på en arbetsplats, även personer som inte vill vara med i facken. På grund av detta inkluderas nästan alla arbetare i kollektivavtalen.
    Fackföreningarna har till sist getts möjligheten att undanta medarbetare från "sist-in-först-ut" principen. Anställda som väljer att stå utanför facket känner att de därmed riskerar sina anställningar.

    Denna privilegierade situation gynnar fackföreningarna som organisationer, men inte nödvändigtvis svenska arbetsgivare och arbetstagare.
    Å ena sidan så kan enmansföretagare välja att inte expandera genom att anställa eftersom de vill undvika komplikationer som kan uppstå ifall de kommer i konflikt med facken.
    Å andra sidan kan människor välja att helt enkelt inte starta upp en café, eftersom de vill erbjuda andra avtal än fackföreningarna men känner sig rädda för att bli satta i blockad.

    Utifrån forskning från bland andra nobelpristagaren James Heckman vet vi att en reglerad arbetsmarknad innebär högre arbetslöshet och framförallt drabbar marginaliserade grupper såsom av arbetare.
    Då svenska företag i regel helt enkelt inte har valet att stå utanför kollektivavtal så fungerar dessa avtal närmast som en extra lager av lagstiftning.
    Den rigida situation som därmed skapas i svensk arbetsmarknad leder till att framförallt ungdomar och personer med invandrarbakgrund stängs ute ur arbetsmarknaden.
    Det är viktigt att företrädare för den svenska fackföreningsrörelsen inte bara diskuterar fördelarna med starka fackföreningar, utan även erkänner de problem som kan uppstå när arbetsmarknaden blir alltför rigid.

    Nima Sanandaji

    vd tankesmedjan Captus




    Dela |
    blog comments powered by Disqus

    Senaste nytt från Opinion

    Annons:

    Senaste nytt

    Allsvenskan

     

    Var finns målgöraren?

    Vem vill du se på topp i Mjällby?

    Visa resultat

    Ekonomiska läget i KHK

    Insändare till Sydöstran

    Skriv en insändare i Sydöstran

    Insändare till BLT

    Skriv en insändare i BLT

    Tummen upp eller ner

    Ge tummen upp eller ner i Sydöstran

    Annons:

    Risa eller rosa

    Här kan du ge ris eller ros i BLT

    Annons:

    Annons:

    Riktlinjer för läsarkommentarer på Bltsydostran.se

    På Bltsydostran.se är det möjligt att kommentera nästan alla artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal.

    För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på Bltsydostran.se. Kommentarerna lagras hos Disqus. På tider då Bltsydostrans webbredaktion inte är bemannad går det att kommentera artiklar, men de blir inte publicerade förrän efter granskning.

    Bltsydostran.se tillämpar förmoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att alla kommentarer granskas före publicering. Kommentarerna måste leva upp till Bltsydostran.se:s riktlinjer för läsarkommentarer för att bli publicerade. Ibland kan kommentarerna också publiceras i papperstidningen.

    Använd ett hyfsat språk, utan tillmälen, nedsättande omdömen, svordomar eller obscena ord. Visa respekt för andra debattörer och andras åsikter. Utgå från att det du vill säga ska vara meningsfullt för andra läsare.

    Du kan använda signatur och på det viset vara anonym, men tänk på att trovärdigheten och tyngden i ditt inlägg blir större om du använder eget namn.

    BLT:s och Sydöstrans webbar lyder under Tryckfrihetsförordningens regler om ansvarig utgivare vilket innebär att det är ansvarig utgivare som i sista hand avgör om ett inlägg ska publiceras eller ej.

    Läsarkommentarer - riktlinjer

    Vi har högt i tak.

    Vi har en tillåtande grundinställning.

    Vi vill att användarna ska komma till tals.

    Men

    Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

    Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

    Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

    Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

    Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

    Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

    Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

    Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

    Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

    Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel med mera i läsarkommentarerna.

    Hittar du inlägg som du tycker strider mot våra regler är du välkommen att uppmärksamma våra webbredaktörer på webb@bltsydostran.se

    Inloggning för prenumeranter

    Logga In Logga in med ditt Facebook-konto

    Bli kund på bltsydostran.se