Köp svenskt – för Östersjöns skull

Svenskarna oroar sig för Östersjöns miljö och är villiga att betala 1 000 kronor per år, för en bättre havsmiljö.
Framför allt bekymrar vi oss över övergödningen och risken för allvarliga algblomningar.
Det visar den nyligen publicerade internationella Baltic Stern-rapporten.
Oron för Östersjön är befogad, men det finns hopp.
Sedan början av 1980-talet har tillförseln, av växtnäringsämnena fosfor och kväve, till Östersjön minskat radikalt.
Sveriges 65 000 lantbruk, både konventionella och ekologiska, har idag en hög växtnäringsprestanda med låga förluster.
Men sett till hela Östersjöregionen är lantbruket fortfarande den största externa källan till förluster av växtnäring.
Polen med sina 1,5 miljoner lantbrukare kan genom enkla och effektiva åtgärder minska sina växtnäringsförluster mycket.
Andra källor som har stor betydelse för övergödningen är avloppsreningsverk och sjöfart. Även här återstår ett arbete att göra.
Trots den minskade tillförseln av växtnäringsämnen, visar ny forskning att det kommer att ta mycket längre tid att återställa Östersjön än vad vi trott och hoppats. I Östersjöns bottensediment finns växtnäringstillförsel från årtionden samlad, framför allt fosfor.
Syrefria bottnar frigör fosforn och denna interna belastning utgör idag den största fosforkällan. När Östersjöländerna 2007 antog åtgärdsplanen Baltic Sea Action Plan, trodde man att övergödningsmålen skulle kunna vara uppnådda 2021.
Nu säger forskarna att det kommer att ta ytterligare 25 till 50 år. Framtida klimatändringar kan också motverka den positiva utvecklingen.
Diskussioner om ett nytt målår måste därför starta genast.
Idag sprids svenska bönders positiva kunskap om att minska växtnäringsförluster inom landet, genom miljörådgivningsprogrammet Greppa näringen och demogårdarna i Odling i balans.
De svenska erfarenheterna sprids också runt Östersjön, genom det treåriga projektet Baltic Deal inom EU:s Östersjöstrategi.
Bondeorganisationer och rådgivningsorgan från sju länder samarbetar kring åtgärder som är lämpliga för både gårdens ekonomi och miljön.
Svenskarna oro för Östersjön är befogad, men vi kan alla göra en insats.
Ett sätt är att värdesätta svenskt lantbruks miljöåtgärder när vi handlar eller upphandlar vår mat.
Så länge offentliga och privata konsumenter sätter lågt pris som första prioritet, betyder det oftast import från länder med lägre miljöprestanda.
Svenskarna har sagt att de är villiga att lägga 1 000 kronor per år för en bättre Östersjömiljö.
Varför inte stilla både hungern och oron för havsmiljön, genom att köpa svensk mat i stället för ”billigt” från länder med sämre växtnäringsprestanda?
På så vis kan vi tillsammans bidra till en friskare Östersjö.
 
Helena Jonsson
Förbundsordförande LRF