- Opinion
- Debatt BLT
- 2012-06-11 13:28
Skriv ut
Landsbygden är inte till salu
?Att arbeta med skog och jord är för många en livsstil. Skog med en växtomloppstid långt mer än en bondegeneration. En bonde är ju bara förvaltare av en gård en kort tid. En gård i en by som man kan följa tillbaka till sena medeltiden.
Båda vi och många med oss känner detta med stort intresse och ansvar.
Nu är vi inne i en samhällsutveckling då den fria marknaden skall styra utvecklingen på landsbygden, vilket ofta ser ut att vara en dålig utveckling. Gårdar och byar omdanas, kanske i onödan. Kulturella värden utraderas och marknadskrafter och årtidskrafter är inte i samklang. Bygderna avfolkas, yngre familjer blir utkonkurrerande av köpstarka storstadsbor som bara ser fastigheten som en kapitalplacering. Detta leder till att skolor, affärer, bensinmackar och så vidare försvinner.
Att en viss rationalisering måste ske är vi införstådda med, men när skogsägandet har blivit en kapitalplacering för tillfällig förmögenhetstillväxt så tror vi inte att detta är till godo för en bygds och ett lands framtida stabilitet.
Det kommer att på landsbygden saknas människor som bor och som är beredda att ta ansvar för sin bygd, som till exempel att besätta politiska poster i kommun, landsting och inom kyrkans område, även inom hembygdsföreningar och andra liknande sammanslutningar som kan ta tillvara bygdens intressen.
Vid naturkatastrofer är det särskilt viktigt att det finns människor i arbetsför ålder som lever och har sitt arbete på landsbygden. Detta visade sig inte minst när stormen Gudrun drog fram för en del år sedan. Landsbygden är till för dem som lever och bor där, inte för dem som ser landsbygden som en kapitalplacering och bor långt där ifrån.
Det vore klokt att stanna upp ett tag och tänka efter vart vi är på väg.
