Fegt skylla på andra?

I en artikel införd i BLT 25 februari under rubriken ”Politiker reagerar på oron” kommenterar bland annat det socialdemokratiska landstingsrådet Marie Sällström neddragningarna på distriktssköterskemottagningarna i länet.
Marie Sällström säger att det ska tillsättas en utredning kring hur en modern och trygg distriktssköterskeverksamhet ska se ut.

På vilket sätt hjälper det de samhällen i länet där det redan genomförts stora inskränkningar i öppettider med mera?

Borde inte utredningen rimligen varit klar att användas som underlag långt innan besluten togs?

I artikeln hävdar landstingsrådet att försämringarna inom sjukvården skulle vara det fria vårdvalets fel.
Detta synsätt är inte med sanningen överensstämmande. I andra län med annan politisk majoritet har det fria vårdvalets positiva effekter kunnat kombineras med bibehållen servicegrad på landsbygden.
Dessutom genomförs neddragningarna redan innan vårdvalet ens är sjösatt i länet.
Länets kommuner har inte heller tagit några beslut kring att ta över hemsjukvården.

När Marie Sällström duckar för kritiken genom att skylla på andra handlar det om ren feghet.
Landstingsmajoriteten i form av S, V och MP har helt enkelt sett neddragningarna på landsbygden som ett led i att få bukt med landstingets dåliga ekonomi.
Förhoppningen var naturligtvis att det skulle slinka igenom relativt oförbisett och med nödutgången att skylla på andra.

Jag och Centerpartiet anser det helt orimligt att landsbygden i så stark grad ska stå för notan för landstingets blödande ekonomi samtidigt som vi kan se hur landstingsmajoriteten avsätter stora summor till tveksamma konsulttjänster och drar på sig extra kostnader genom en bristande personalpolitik med sparkade chefer som följd.
Jag kan dock nu skönja en något hovsammare ton från landstingsrådet kring den föreslagna nedmonteringen av vården på landsbygden.
Detta sker naturligtvis utifrån det kraftfulla missnöjesmuller som nu hörs från landsbygdens befolkning och organisationer.

Jag tror att ett fortsatt starkt folkligt tryck med ”underifrånperspektivet” i fokus är bästa sättet att åstadkomma en förändring så att distriktssköterskemottagningarna kan finnas kvar på landsbygden även framöver.
Det enda hederliga i sammanhanget är att landstingsmajoriteten inledningsvis omedelbart drar tillbaka sina neddragningsbeslut i avvaktan på den att utredning som ska tillsättas blir klar med sitt arbete.

Magnus Larsson (C)
distriktsordförande Blekinge