Förstör inte det som är bra

Angående primärvårdens sårvård i landstingets nya organisation.

Läste en artikel i BLT angående en 84-årig kvinnas väg från ett litet sår på ena hälen till en benamputation.
Att vi som är multisjuka och handikappade inte prioriteras av landstingets administration är ingen nyhet.
Det nya ordet heter hälsoval och inte något annat.


Har själv ett amputerat ben och svårläkta sår på andra benet och foten.
Har under flera år gått på Sårcentrum i Lyckeby, denna oas för oss med kroniska, mycket svårläkta sår.
Hit får man komma på återbesök med ett par månaders intervaller, eller beroende på hur svårt sjuk man är och hur hårt belastade de är.
I Sårcentrums organisation ingår även undersköterskan Britt-Marie Strömqvist med 25 procent av sin tjänst.

Lyckligtvis har Britt-Maries övriga kapacitet på 75 procent kommit oss sårpatienter som tillhör distriktssköterskemottagningen på Lyckeby vårdcentral till del.
Till henne har jag och flera patienter fått komma regelbundet två till tre gånger per vecka, allt efter behov. Denna gudabenådande människa som kan så mycket om sår och sårvård.
Jag vet och har märkt att hon är eftertraktad av många i hela Sverige för sina föreläsningar om sår och sårvård.
Hur ofta ringer inte hennes telefon och det ställs frågor om behandlingar och hon får ge råd.
Hade inte Sårcentrum och Britt-Marie funnits hade jag ej haft mitt ben kvar.
Men nu är det slut med det. Britt-Marie får inte ha sin mottagning kvar.
Nu är det nya regler som gäller.

Som vanligt blir vi patienter lidande och någon ekonomisk vinning kan det inte bli att ej ge oss en optimal sårvård utan i långa loppet få amputera ben i stället.
Lägg därtill det mänskliga lidandet, men det räknas väl inte.
Varför måste man ta bort något som är bra och verkligen fungerar?
Jag kan inte förstå hur man kan handla så här.

Jag och flera med mig har tagit kontakt med hennes chefer då vi hörde att hon inte skulle få hålla på med sin mottagning längre.
Jag fick då till svar:
”Vi har en bra sårvård i Blekinge och det finns så många som är duktiga på sårvård”.
Ja, det vet jag också, men snälla försök förstå.
Det är kontinuiteten, det tränade ögat och det speciella intresset som gör att Britt-Marie är unik.
Förstör inte det som är bra!
Britt-Marie tillhör hemsjukvården i den nya och så kallade förbättrade organisationen och skall göra hembesök samt sköta de sjuka i hemmet.
Hon kommer säkert att göra ett jättebra jobb där också, men hennes spetskompetens på sårområdet kan ingen annan axla.
Att inte ta till vara hennes kompetens och ge henne uppskattning för det hon uträttar är rent ut sagt oförskämt.
Vet av egen erfarenhet att hon har ett mycket högt anseende bland läkare och övrig sjukvårdspersonal i Blekinge.
Varför frågar de annars henne till råds?

Själv anser jag att den nya organisationen är ett storstadssyndrom som man bara köper och tror skall bli så mycket bättre.
Allt kanske inte passar i lilla Blekinge. Det är mycket som berör dem som bor på landsbygden med indragna distriktssköterskemottagningar och så vidare. Detta kan andra, bättre än jag, ge uttryck för.

Varför måste man medvetet förstöra något som verkligen är bra och som står för kontinuitet?
Tack snälla underbara Britt-Marie för åren som gått.
Birgit Johansson
(en 60-årig kvinna med förflutet inom sjukvård och landsting)