Islamisk lagstiftning innebär ett apartheidsystem

Islamisk lagstiftning innebär ett apartheidsystem Att diskutera islam är omöjligt utan att också beakta sharialagarna.
Tillsammans med Koranen och Haditerna utgör dessa fundamentet för det islamiska samhällsbygget. Alla dessa urkunder och regelverk är präglade av det tänkande som rådde på 600-talet i arabvärlden.
Sharialagstiftningen tillkom efter Muhammeds död och reglerar det mesta inom såväl politik, ekonomi, vardagsliv, familjefrågor, brottmål och skadestånd. Ingen åtskillnad mellan offentlig och privat sfär råder.
Det var sju skriftlärda imamer som skrev ner detta regelverk på uppdrag av den styrande kalifen. När uppdraget var genomfört avrättades de eller landsförvisades för att ingen i efterhand skulle kunna ändras på det som fastslagits som ”eviga” lagar.
Sedan dess är begreppen islam och sharia intimt förknippade med varandra. Det går i dag knappast att särskilja de båda företeelserna och i den muslimska världen finns sharialagarna hela tiden i bakgrunden som ett mer eller mindre explicit uttalat rättesnöre.
Strängaste tolkningen av lagarna tillämpas i dag i Saudiarabien och Iran.

I realiteten innebär detta uråldriga regelverk att ett apartheidsystem inrättas, där kvinnor ses som mannens egendom och äktenskapet är en ren affärsuppgörelse mellan mannen och kvinnans familj.
Bruden har i praktiken ingen talan i dessa sammanhang. En kvinnas vittnesmål väger också mindre än en mans i en domstol. Dessutom har mannen rätt - om han har råd - till fyra hustrur, vilket automatiskt medför en kvinnobrist ibland de fattiga befolkningslagren.
Kristna och andra ”otrogna” har ett lägre rättsvärde än muslimer och en son som är kristen kan förvägras arvsrätten efter sin muslimske far enbart på religiös grund.
Sharialagarna innehåller bestämmelser som ger statsöverhuvud i islamiska länder rätt att bryta emot det egna regelverket genom att exempelvis mörda (eller beordra mord) stjäla och använda alkohol.
Avfällingar ifrån islam eller kritiker/hädare anses däremot som lovligt byte för gatans parlament.

I England förekommer starka krav ifrån bokstavstrogna muslimska grupper att sharialagar ska införas. Även här i Sverige finns förespråkare för ett ökat hänsynstagande till att ”mångkulturella” företeelser ska bakas in i den gällande lagstiftningen, som exempelvis att konvertering till kristendom ska utgöra en förverkandegrund av arvsrätten.
Den västerländska samhällssynen, byggd på likabehandlingsprincip av kvinnor och män och präglad av demokrati, humanism och tolerans är ifrågasatt på ett sätt som aldrig tidigare. Det är en därför en väldig utmaning att försvara dessa värden i framtiden.
Göran Persson
Bräkne-Hoby