Nu har politiken satts på undantag

Vad gör kommunpolitikerna i Ronneby när det gäller barnhälsovården i Listerby?
Frågan har jag fått av både journalister och enskilda kommuninvånare.
Mitt svar är att tyvärr är politiken, enligt min mening, medvetet satt på undantag av de nya styrsystem som i en rasande fart sjösätts.
System som motiveras med kodordet valfrihet men i själva verket innebär att beslut som tidigare fattats genom sammanvägningar av olika intressen, ekonomiska och icke-ekonomiska, numera skall fattas av den enskilde i enlighet med lagen om fritt vårdval.

Då detta kombineras med fri etableringsrätt för privata producenter kommer effekten att bli den att enskilda individers privata val får konsekvenser för hela den gemensamma verksamheten –?utan att de som berörs av det får möjlighet att påverka, endast anpassa sig.
Det blir en märklig hybrid där ingen ges möjlighet att ta ansvar för helheten.
Självklart kan den enskilde inte väga effekterna av det egna valet mot den totala kostnadsutvecklingen.
Det kan inte de förtroendevalda i landstinget heller eftersom de saknar de nödvändiga komponenterna i helheten avseende verksamhetens omfattning och lokalisering.

Den tes som nu drivs av ”marknadsideologerna” är en gammal nyliberal uppfattning som lanserades redan på 1980 talet.
Kortfattat går det ut på att den enskilde medborgaren ”får” en summa pengar för att betala de tjänster man önskar och som kan levereras antingen av privata eller offentliga aktörer.
Nu finns för övrigt förslag från ”ekonomismens” ledande partiföreträdare att införa samma system för arbetsförmedlingstjänster.

I Ronneby företräds denna ideologi främst av den så kallade Ronnebyalliansen.
De har som utgångspunkt att den enskilde individens agerande i huvudsak styrs av rationella ekonomiska övervägande och att det ekonomiska egenintresset därför är det som bäst gynnar samhällsutvecklingen.

Det är en grundtes i nationalekonomin, men denna grundtes är inget vetenskapligt faktum utan en föreställning om den ”ekonomiska människan” som nu upphöjts till politisk ideologi.
Vart tog det gamla Centerpartiet vägen, kan man fråga sig.

I takt med att denna marknadsideologi fått allt större genomslag har också idéerna om att anpassa välfärdssystemen efter denna tes blivit starkare.
Jag har i debatten kallat det för konjakspolitik.
Det kan vara gott i små doser men blir det för mycket riskerar även de som gillar det att vakna upp med en kraftig baksmälla!

När man inför nya styrsystem måste man ställa sig frågan om det kanske är något annat man förlorar i stället.

Själva poängen med de offentliga systemen är att de ska möjliggöra andra hänsyn än de strikt ekonomiska enligt ekonomernas teorier.
Man kan därför inte självklart utgå från att marknadslösningar, som har andra utgångspunkter, ger den bästa uppfyllelsen av de mål och syften som systemen har.
Jag är dessutom orolig för vad som kommer att hända med distriktssköterskemottagningarna i Hallabro, Eringsboda och Listerby som en följd av det fria vårdvalet och pågående diskussioner om att kommunerna ska ta över ansvaret för hemsjukvården.
I grunden handlar hela marknadsideologin om att minska politikens inflytande över skattepengarnas användning.
Det är det vi nu ser konsekvenserna av avseende barnhälsovården i Listerby

JanAnders Palmqvist (S)
Ronneby