Ska utförsäkrade bli socialfall?

Jag är en kvinna som blivit utförsäkrad från sjukförsäkringen vid årsskiftet trots läkarintyg.
Hur kan man på Försäkringskassan (FK) bedöma att jag är så pass frisk att jag kan ut i arbete?
Jo, för att jag förmodligen inte har en sjukdom som regering och riksdag anser vara livshotande.
Är inte en läkare mer kunnig om min sjukdom än de som sitter på FK och bedömer om jag är tillräckligt sjuk utan att ens ha träffat mig.

Jag blev utförsäkrad vid årsskiftet och ombedd att gå in i ett projekt som heter Arbetslivsintroduktion.
I ett dokument stod det att jag hade tackat ja till detta. Det hade jag inte alls gjort men hade inget annat val än att delta, annars hade jag blivit av med min ersättning och inte ens jag kan leva på luft.
Jag hoppades att detta projekt skulle ge mig något positivt men med facit i hand har det gett mig mer problem.

Det började vid årsskiftet med beslut om att jag i stället för sjukpenning skulle ha aktivitetsersättning och att jag förmodligen inte skulle få rätt belopp i rätt tid.
Fick gå hela månaden och oroa mig hur jag skulle kunna betala mina räkningar nästa månad. Av den handläggare jag pratade med fick jag förslaget att jag skulle låna pengar av vänner.
Vad är detta? Hur kan en myndighet föreslå en sådan lösning?
Har fått ringa till hyresvärd, elbolag med mera för att be om betalningsuppskov, vilket i sig är förnedrande. När halva månaden hade gått fick jag besked att jag fick lägsta belopp (229 kronor) om dagen och detta skrämde mig verkligen. Detta skulle inte ens täcka min hyra.
Oj vad mycket bättre man blir om man är sjuk och sedan ska behöva få problem med ekonomin också.
En vecka senare fick jag papper på att mitt belopp var höjt och uträknat enligt a-kassan, Utbetalningen kom i februari i stället för januari.
Kom sedan till en väldigt trevlig handläggare på Arbetsförmedlingen (AF). Där beslutades att jag skulle gå en kurs i sex veckor.
Detta är en kurs som man kan gå även om man är sjuk och inte likhet med ett vanligt arbete där man ska prestera en massa saker. Detta skulle alltså vara en arbetslivsintroduktion för mig som tidigare arbetat 18 timmar per dygn i perioder.

Från den 2 april skulle jag in i jobb- och utvecklingsgarantin och efter en månad hade jag varken fått någon handläggare eller hjälp och stöd från arbetsförmedlingen.
Den handläggare jag hade i arbetslivsintroduktion skulle jag byta för denne var endast kopplad till detta projekt. Först 28 maj fick jag ett telefonsamtal från min nye handläggare om jag kunde dyka upp på AF redan på måndagen den 31 maj vilket jag också gjorde.
Där blev jag mottagen av en mycket trevlig handläggare. Efter en stunds diskussion kom han fram till att det var svårt att hitta något som jag kunde göra.
Han beklagade och menade att AF är fel instans för mig då jag är så pass sjuk.

Jag har hela mitt liv varit en arbetsam människa som i mitt enfald trott att om jag skulle bli sjuk någon gång skulle det finnas hjälp för mig,
Jag har verkligen älskat mitt jobb och som väl är aldrig tidigare behövt vara i detta krångliga system.
Min jobb- och utvecklingsgaranti tar slut den 30 juni och sedan kan man max få tre månaders förlängning – om man har tur?–?men jag undrar givetvis vad som är tänkt att göras med mig därefter?
Jag är fortfarande sjuk, även om jag blivit utförsäkrad och har egentligen inte min plats på AF.

Jag trodde att detta med pengar i alla fall var ordnat men så fel jag hade.
Fick då ett papper att jag endast skulle få betalt för tolv dagar under april månad samt 18 dagar under maj månad och sedan skulle allt löpa på.
Vem tror att man kan leva på tolv dagars aktivitetsersättning som ensamboende under en månad?
Projektet är slut sista juni så vad blir nästa dumhet?

Jag har undrat varför det blev så när det är samma ersättning som utbetalas både vid arbetslivsintroduktion och jobb- och utvecklingsgarantin.
Svaret jag fått är att vid arbetslivsintroduktion betalas pengar ut i förskott och i jobb- och utvecklingsgarantin i efterskott.
Varför detta krångel?
Det räcker inte att man ska vara sjuk, utan man ska kämpa hela tiden med att få mat för dagen. Det är faktiskt ett försäkringssystem!
Försök att komma åt dem som missbrukar FK och gör det inte svårare för oss som verkligen behöver er hjälp.
Vart har medmänskligheten tagit vägen?

Vi sitter alla i våra stugor, tiger stilla och accepterar dumheterna som blivit med det nya systemet.
Är det meningen att alla som borde vara sjukskriva och skickas över till AF ska behöva gå på socialbidrag efter att man beviljats sex månader som man totalt kan få i jobb- och utvecklingsgarantin?
Hur tror ni att AF ska kunna lösa problemet att få ut sjuka i jobb?
Man blir utslussad från FK till AF utan någon som helst tanke bakom och ingen plan på hur det ska bli framöver. Man kan inte tro att det är i Sverige vi bor.

Lägg er energi på att upptäcka bidragsfusket i stället och låt oss som är sjukskrivna och verkligen är sjuka och behöver hjälp av FK vara där och inte tvingas söka jobb via AF.
Det kommer aldrig att funka att ni skickar ut oss i arbetslivet.
Oavsett vad er statistik säger är det ett stort misslyckande i ett välfärdssamhälle att sjuka ska tvingas bli socialfall.
Låt våra kunniga läkare bedöma om vi är sjuka eller inte, annars kan vi lika gärna slopa allt vad läkarintyg heter framöver.

Har man sitt sunda förnuft vill man inte vara sjukskriven om man är arbetsför.
Det finns många i samma situation som jag men som inte orkar kämpa mot byråkraterna.

Blivande socialfall
(någonstans i Blekinge)