Vimsigt om stadsbiblioteket

Genom att inte följa vanliga rutiner för hur man utreder verksamheter, lokaler och fastighetsfrågor har Karlskrona kommun vimsat till det ordentligt om stadsbiblioteket.
Personalens arbetsmiljö som från början var en angelägen huvudfråga är skjuten på framtiden.
Biblioteksorganisationen är en öppen fråga där filialbibliotekens existens är en spelbricka i kostnadskalkylen, som i sin tur är en glädjekalkyl av gott kvällstidningsvirke.

Placeringen av biblioteket, som var ett av huvudmotiven för att bygga nytt, med roliga installationer på stan för olika alternativ, har blivit en fråga om hur man kan ragga finansiärer för en nybyggnad.
Där kan även Jan Lennartsson plötsligt tänka sig andra placeringar än Kungsplan, som arbetsgruppen för bara någon månad sedan utpekade som det enda möjliga alternativet.

Den bristfälliga kvalitén i kommunens utredning om nytt bibliotek kan inte framstå tydligare än så här!
Jag förstår inte varför man accepterar att kommuner kan hålla sig med betydligt sämre beslutsunderlag i stora, viktiga och långsiktiga frågor än vad man kräver i alla andra sammanhang.
Det skulle bli fina kvällstidningsrubriker om det var ett enskilt företag som agerade på samma sätt.
Där skulle en professionell styrelses dom över företagsledningen i så fall bli snabb och hård.

Ska kommunala beslut hålla över nästa mandatperiod är det viktigt med bra beslutsunderlag.
Om kommunen kan tänka sig andra placeringar än Kungsplan, vilket kan finnas flera anledningar till, och om man befarar att kostnaden kan bli en starkt styrande fråga, vilket är rimligt, varför är det då tabu att över huvud taget utreda alternativet att behålla och bygga ut det befintliga biblioteket?
Det har ett utmärkt läge, är en av stadens två finaste moderna byggnader, som arkitektoniskt står i en klass för sig. Det skulle tillföra nya intressanta funktioner och kvaliteter för Stortorget och dess omgivning, som är en viktig del av staden och stadens kulturprofil.

Både jag och den förra stadsarkitekten i Karlskrona har dessutom, var för sig, visat att det går utomordentligt bra att både bygga till och anpassa den befintliga byggnaden för moderna krav och nya behov.
Räcker inte detta för att kvalificera det befintliga biblioteket för en saklig och seriös utredning i likhet med alla andra alternativ?
Detta borde vara prioritet nummer ett i ett seriöst beslutsunderlag för kommunen.
Om inte, vilka kriterier på ett nytt bibliotek och på fastighetsförvaltning i allmänhet, har kommunledningen i Karlskrona i så fall?
Jag kan inte se att några av de visioner för ett nytt bibliotek som Ivar Wenster och Inger Persson presenterade i BLT den 8 januari inte skulle gå lika bra att också genomföra i ett tillbyggt bibliotek vid Stortorget.
Såväl önskemålet om flexibilitet som visionen om olika aktiviteter kring ett centralt rum skulle väl rymmas.
Jag får lätt ihop 5?000 kvadratmeter, vid om- och tillbyggnad av det nuvarande biblioteket, utan ingrepp i gatumiljön, och i huvudsak fördelade på öppna och flexibla ytor i tre plan, på samma sätt som man föreställer sig en ny byggnad på Kungsplan.

Beroende på vilka prioriteringar man vill göra inom kvarteret går det också att tillskapa ytterligare yta.
Kan man i framtiden även disponera Trefaldighetskyrkan som kulturscen, tillkommer ytterligare cirka 500 kvadratmeter, och då är man uppe i den yta som kulturnämnden önskar.

-Vad består dessa 6?000 kvadratmeter av?

-Hur mycket är primäryta?

-?Ingår? filialbibliotekens verksamhet i den ytan?

-Vad säger man på Hasslö, i Fridlevstad, Nättraby, Rödeby, Holmsjö, Sturkö, Torhamn och Jämjö om det?

-?Har inte kulturförvaltningen några idéer om hur biblioteksverksamheten skulle kunna utvecklas, breddas och förnyas där, eller anser man att det inte finns behov av kultur utanför centrum?

-?Har partigrupperna tagit ställning till detta?

-Finns det med i kommunens utvecklingsprogram för landsbygden?

Det saknas fortfarande väldigt mycket i kommunens beslutsunderlag för biblioteket.
Visst kan man utreda möjligheten att placera ett nytt bibliotek på Pottholmen, men man bör nog hålla sig till en planutredning i så fall, med och utan bibliotek som alternativ, och inte göra någon tävling om nytt stadsbibliotek av uppdragen. Det skulle fokusera uppgiften helt fel och väsentligt begränsa värdet av en planutredning, som naturligtvis är angelägen för Pottholmen.
Detta kan vara ett sätt att blanda kortleken i biblioteksfrågan, men varför trassla till det ytterligare på detta sätt?

Vill man ha medfinansiering är det verksamheten man måste dela på, till exempel genom att ha gemensamt bibliotek med BTH.
Andra verksamheter i samma byggnad bär bara sina kostnader, därutöver är samverkan ekonomiskt marginell.
Vill man ha in andra operatörer i bibliotekets verksamhet går det naturligtvis lika bra också i ett tillbyggt bibliotek.

Samverkan skulle kunna vara en modell för filialbiblioteken, men för huvudbiblioteket är den grundläggande frågan om man ska behålla det befintliga biblioteket eller bygga ett nytt.
Den frågan har kulturnämnden ännu inte utrett, och bör naturligtvis gå före frågan om var ett nytt bibliotek skulle kunna placeras.

Lars Estlander
Karlskrona
ordförande Sveriges arkitekter i Blekinge och Kalmar län