Ambitionen är att ytterligare minska utsläppen i Karlskrona

Svar till Svante Axelsson, Utsläpp i Blekinge måste minska.
Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson skriver i en debattartikel att utsläppen i Blekinge måste minska.
Det är vi inte bara överens om, i Karlskrona kommun arbetar vi med stor målmedvetenhet framgångsrikt med att minska klimatpåverkande utsläpp.
Som ansvarig i kommunstyrelsen för att minska oljeberoendet är det inte svårt att redovisa ett antal samverkande faktorer som visar på en kraftfull positiv utveckling.

Vi börjar med att jämföra Karlskrona kommun med den länssiffra du redovisar av koldioxidutsläpp om 5,9 ton per person i Blekinge år 2009. Länsmålet för 2010 var 3.7 ton per person och år.
Enligt tillgänglig officiell redovisning nådde Karlskrona kommun 2,3 ton per person och år redan 2009. Ambitionen är ytterligare minskning.
Den riktigt svåra delen ligger i att påverka de koldioxidutsläpp som sker i andra delar av världen men är knutna till konsumtion inom vår kommun.

På hemmaplan driftsätts nu i dagarna, ett av de mest kraftfulla verktygen, ett kraftvärmeverk som kommer att generera värme för större delen av kommunens fjärrvärmebehov samt en betydande andel av elförsörjningen i tätorten.
Sen den femklöver (M, FP, C, MP och KD) som nu styr Karlskrona kommun tillträdde hösten 2006 har vi minskat oljeanvändningen med nära 80 procent till och med 2010 för uppvärmning av kommunala lokaler.
Målet är att fasa ut oljan helt för uppvärmning.

I fjärrvärmen har under samma tid oljeanvändningen minskat med nära 60 procent detta trots att effektbehovet genom utbyggnad av nätet och många nya kunder är väsentligt högre än mätåret 2006.
Även här är målet att så långt möjligt fasa ut användandet av fossilbränsle.
Fjärrvärmeutbyggnaden har hittills bidragit till att över 700 oljeeldade pannor har ersatts, till allra största delen med biobränsleenergi.

Under samma tidsperiod har andelen miljöbilar i den fordonspark kommunen använder för egen verksamhet ökat från cirka 24 procent till att utgöra över 90 procent vid 2010 års utgång.
Andelen tågresor i tjänsten har under samma tid fördubblats.

Karlskrona kommun har under några år aktivt deltagit i Energimyndighetens arbete Uthållig kommun.
Karlskrona har nu utsetts till en av de spjutspetskommuner som ingår i etapp tre av uthållig kommun. Området är grön, energidriven näringslivsutveckling något som passar som hand i handske med den inriktning vi har på näringslivsområdet.
Samarbete med näringslivet är närmast en grundförutsättning för att lyckas i omställningsarbetet.

Oavsett resultat eller inte resultat när världens ledare samlas på klimatkonferenser anordnade av FN så arbetar Karlskrona kommun målmedvetet vidare för att göra vår del av världen hållbar.
Inte minst för att ge unga människor framtidstro. På energiteknikområdet jobbar vi med spännande näringslivsutveckling som kan sätta både Karlskrona och Sverige på den internationella kartan av grön omställning.

Nu tar vi oss an nya utmaningar. Två huvudspår vi nu jobbar vidare med är att få många fler engagerade i grön utveckling och att målmedvetet arbeta för att åstadkomma en grönare transportsektor.
Det är en tuffare utmaning än att energieffektivisera och ersätta olja för uppvärmning men det ska göras.
I slutet av förra året inledde Trafikverket ombyggnad av järnvägen mellan Karlskrona och Emmaboda en järnväg som efter decenniers förfall knappast tålde persontrafik än mindre godståg.
Nu rustas järnvägen för att i september 2013 vara klar att tas i drift.

Under tiden arbetar vi målmedvetet tillsammans med marknadsaktörer för att delar av den trailertrafik som kommer eller avgår via färjeläget i Karlskrona ska använda järnväg. Tungt gods som ska gå långt i Sverige ska, så långt möjligt lastas över på järnväg.
Intermodal trafik som knyter ihop de tre transportslagen tåg, lastbil och båt/färja förutsätter ett antal funktioner i terminal och teknikinvesteringar om transporteffektiva kedjor ska få fraktköparnas förtroende.

Efter många år av förfall på järnvägssidan känner vi optimism i sydöstra Sverige efter att regeringen beviljat medel till upprustning av nämnda bana.
Det ska särskilt förre infrastrukturministern Åsa Torstensson och hennes statssekreterare Leif Zetterberg som har lyssnat och förstått vikten av Baltic Link, transportkorridoren som knyter ihop Sverige och Norge med Adriatiska havet men även med anslutningar österut och sydost Polen ha äran för. Utan deras personliga engagemang hade det aldrig blivit någon upprustning.

Det finns mycket mer att redovisa från den kommun som sedan några år också är värdkommun för Sveriges Ekokommuners kansli men slutar med att konstatera att både farten och ambitionerna är höga i vårt gröna omställningsarbete.
Mats Lindbom C
1 v ordf kommunstyrelsen Karlskrona
Bland annat ansvarig för att ta oss ur oljeberoendet
Ordf i Baltic Link association