- Opinion
- Insändare Sydöstran
- 2012-06-11 06:00
Skriv ut
Att ropa på samhällets hjälp får inte uppmuntras
Det finns många i vårt land som får prioritera vardagen med sin ekonomi. Kanske avstå från mediciner och tandläkarbesök?
Mycket handlar om pengar och saknas medel blir utrymmet för konsumtion begränsat. Socialen ställer upp till vissa gränser men kan inte helt utan ansvarskänsla fördela bistånd hur som helst.
Den nu senast omtalade Angolianska familj som bott här i ett antal år och under tiden fått fyra barn ska utvisas. Det är enbart på ekonomiska grunder som migrationsverkets beslut vilar.
Det finns inte skäl för skydd, i deras hemland är det lugnt och skönt, heter det officiellt.
I inledningen skriver jag om att vårt eget folk kan ha svårt med försörjningen. Ska vi då låta folk från afrikanska länder få bo här utan krav på sig?
Deras barn ingår bland dem som kallas fattiga. Barnfattigdomen måste bekämpas och alla som vill ska få bo i vårt land utan krav att försörja sig själva?
Vill de föröka sig i snabb takt, så bara kör på. Samhället betalar!
För uppehälle som exempelvis bostad, mat, läkare och tandvård tas från inkommande skatter. Räcker inte pengarna så bara höj skatten. Inte alls bra!
Det är föräldrarna som måste ta ansvar och se till att de själva och deras barn har en god standard och en trygg uppväxt. Att ropa på samhället om hjälp när man självmant reser hit för att stanna utan ambition till egen försörjning får inte uppmuntras.
Gunnar Sandwall
Karlskrona



