Bildning och kultur, verkligt rara djur...

Att folkpartisten Paul Hedlund vill svälta ut det estetiska programmet och därmed avskaffa kultur och bildning i gymnasieskolan, det förvånar mig inte.
Hedlunds partikamrat på riksplanet, Jan Björklund, ville ju i sitt första förslag till ”ny” gymnasieskola helt radera ut det estetiska programmet.
När detta misslyckades beslöt han att åtminstone ta bort den än så länge obligatoriska kursen ”Estetisk verksamhet” från gymnasieskolan – och därmed ta ifrån samtliga elever förutsättningarna att lära sig uttrycka sig genom och förstå den kultur som omger oss samt ta ifrån eleverna en möjlighet till eget kreativt skapande.

Detta visar att folkpartiet vill dränera gymnasieskolan på bildning och kultur. Så Paul Hedlunds agerande är förstås endast partipolitiskt inpiskat. (Eller kanske helt oengagerat)?
Hedlund tänker kanske mer på sina privata markintressen än på de politiska uppdrag han fått för att värna alla medborgares intressen? Helt ideellt är förstås inte uppdraget som gymnasienämndens ordförande heller, antar jag...

Men att socialdemokraterna – som väl ändå är Karlshamns största parti än så länge – låter Hedlund hållas, utan att protestera, det övergår mitt förstånd. Socialdemokraterna, som grundade sin politiska verksamhet just på bildning och kultur för alla, på folkets kultur, genom folkbibliotek, folkhögskolor och folkbildning, inte minst inom kulturområdet.
Hur kan detta gamla folkbildningsparti utan att protestera låta en motståndare till allas bildning och kultur bestämma över vår gymnasieskola?

Hur kan socialdemokraterna låta bli att protestera mot utarmningen av vår kommunala skola? Detta särskilt i ett läge när kommunen ”går med plus” och det alltså finns medel att finansiera skolans behov.
”Ur led är tiden...” låter Shakespeare Hamlet konstatera, och jag citerar honom med känsla och inlevelse.
PS: Rubriken är ett citat ur ”Violen ifrån Flen” av Ulf Peder Olrog.