Fimpar och skräp på stränder dyrt och onödigt

När du stoppar ner tårna i sanden på favoritstranden i sommar är risken stor att du stöter på fimpar och annat skräp. En del skräp flyter i land med stormar och strömmar, men en hel del av skräpet slängs av besökande på stränderna. Nu kommer Håll Sverige Rent att ta reda på hur mycket och vilket skräp som finns på våra stränder. Med kunskap och fakta är det enklare att sätta in rätt åtgärder.
För inte så länge sedan förbjöds rökning på några stränder runt om i världen i bland annat Lettland, New York och på Gran Canaria. Det är inte röken som är den främsta orsaken - utan fimparna. Att städa upp fimpar är tidskrävande och kostsamt. Än så länge har ingen strand i Sverige infört rökförbud – dock har många stränder problem. När SVT:s Rapport uppmärksammar ettårsdagen för de nya reglerna om nedskräpningsbot säger miljöminister Lena Ek att dagens regler är ganska bra. Men vi på Håll Sverige Rent tycker fortfarande att fimpar och annat småskräp som förekommer i stora mängder ska inkluderas i reglerna om ordningsbot, annars sänds fel signaler, signaler som i sig grundlägger ett felaktigt beteende.
Nedskräpning har många negativa effekter – miljömässiga, sociala och ekonomiska. Det förfular vår miljö, det leder till skadegörelse och klotter och det kostar för dem som måste städa.
På många campingar och badplatser längs Östersjöns kuster läggs stora summor på att städa. Självklart ska det vara lätt att göra rätt för den enskilda människan, och de flesta människor tar med sig skräpet till närmsta soptunna. Men en del låter glasspappret singla ner på marken. Och en del människor fimpar i sanden.
Vi tror att kunskap och fakta är viktigt för att kunna arbeta effektivt mot nedskräpningen. Dels kan aktörer enklare sätta in rätt åtgärder med ett bra underlag. Men det är också enklare att arbeta förebyggande mot nedskräpningen när vi vet vilket skräp det handlar om och vilka mängder det är.
Därför kommer vi nu att mäta skräpet, bland annat i Mälarhusen, Simrishamn och Örby Ängar, Helsingborg samt på ytterligare ett 20-tal stränder i Sverige, Finland, Lettland och Estland för att ta reda på hur det egentligen står till. Mätningarna genomförs i det internationella EU-projektet MARLIN – Baltic Marine Litter. Metoden att mäta skräp har Håll Sverige Rent tagit fram utifrån UNEP/IOC:s riktlinjer. Med mätningen kan vi identifiera var skräpet kommer ifrån, kategorisera och få en bättre överblick hur mycket skräp det faktiskt finns på stränderna och samla ihop jämförbar data.
Håll Sverige Rent har tidigare räknat ut att hela 1 miljard fimpar hamnar på våra gator och torg varje år. Hur det ser ut på stränderna vet vi inte idag, men det ska vi ta reda på.
Stiftelsen Håll Sverige Rent
Anna Linusson, VD