Följderna av kärnkraftsolyckan i Japan

När Japan i förra veckan stängde sin sista reaktor, var det början till en ny era, där vi utnyttjar solens kärnfusion på behörigt och säkert avstånd.
Det som hänt är en lärdom om mänsklighetens litenhet inför naturens krafter, om det så gäller jordbävning, tsunamin eller kärnkraftsolyckor, inför de två första är vi maktlösa.
Över kärnkraftsolyckor kan vi däremot råda, vi kan avveckla kärnkraften och ersätta den med solens flödande rena energi i oändlig tid och potential.

Att försöka tämja naturens urkraft och lämna resterna kvar med dödlig strålning i etthundra tusen år verkar inte särskilt intelligent.
Det är ett typiskt utslag av manligt övermod, en minoritet kvinnor med denna egenskap är kärnkraftskramare. ?En kvinnlig politiker vars parti tidigare var en fyrbåk emot kärnkraft har ändrat partiets politik, vilket innebär kärnkraft ytterligare cirka 100 år.
Med kvinnors normala förnuft och uråldrigt genetiska ansvarstagande av nästa generation, borde det gå att stoppa ledande mäns historiskt dokumenterade dårskap.?

Har mänskligheten inte nog problem med överbefolkning, klimatkrisen, krympande jordbruksmark, svält med en outhärdlig barndödlighet med mera?
Måste vi ha kärnkraftsolyckor och fler kärnvapen också?
Satsar alla jordens länder på kärnkraft som Sverige, behöver det byggas 5000 -7000 reaktorer, i dag finns det cirka 450. En reaktor producerar 200 kg plutonium varje år, det går åt 10 kg till en atombomb.
Tror ni inte, att det kan uppstå någon Hitler, Stalin eller Kadaffi med flera i framtiden? Risken för kärn- vapenspridning är skäl nog att avstå kärnkraft.

Tusentals generationer före oss har lyckats med sin primära uppgift, att föra släktet vidare i ekologisk?ballans. Gör vi det?
Att överlämna en värld med tusentals kärnreaktorer över hela jorden, kan påskynda apokalypsens fyra ryttare.
Viljan till liv är den biologiska grunden för vår överlevnad, allt som kan äventyra vår arts fortlevnad visar, att vi har förlorat den instinkten och vårt handlande blir perverst naturvidrigt.
Solen bestrålar dagligen jorden med tio tusen gånger mer energi än hela vårt dagsbehov. Det är ett underkännande av vetenskapen, att inte tro på dess förmåga, att av solen utvinna den energi vi behöver.

Även Tyskland har beslutat avveckla kärnkraften. Kan vi betvivla, att två av världens starkaste industrinationer med mycket högt utvecklad forskning och teknologi inte vet vad de gör.
Vitryssland, Finland, Polen och de baltiska staterna, som planerar att bygga kärnkraftverk, gör så gott de har förstånd. Tyskland och Japan är världsledande inom vind och solkraft, som växer exponentiellt över hela världen.
Vad gör Sverige? Jo vi ökar kärnkraftens effekt, när vi ersätter nuvarande reaktorer. Vi får ett överskott av el, utbyggnaden av sol och vind riskerar att avstanna.

Du som är tveksam sök på internet och läs hur nära det var en härdsmälta i Forsmark 2006. Mälardalen kunde ha varit öde i dag.
Kärnkraftsförespråkarna menar, att solkraften kräver bidrag. Jordbruket får över 10 miljarder i bidrag/år, folket accepterar detta då de värdesätter ett öppet kulturlandskap och svensk mat.
Är det tänkbart, att de värdesätter säker solkraft före kärnkraft med sina faror, som härdsmälta, kärnvapen- spridning, miljöfarlig uranbrytning och en oenig forskning om slutförvaringen.?
Alvar Ramberg
Bollasjö