Kärnkraft – det omöjliga kan hända

Det svenska statliga företaget Vattenfall släpper ut mer koldioxid än hela vad Sverige gör. Dessutom fortsätter det att satsa på kärnkraft trots att svenska folket i en omröstning sagt nej till det och trots att det blir alltmer tydligt att riskerna inte står i proportion till nyttan.
Kritik likt detta mot Vattenfall hade jag hört men kanske inte riktigt förstått vidden av förrän jag på väg från fotbolls-EM i Kiev gjorde tågstopp i Berlin. Jag fick tillfälle att vandra runt i denna fantastiska stad. Gick förbi ett skyltfönster tillhörande nämnda energibolag. Där såg jag med egna ögon hur ett svenskt statligt företag i utlandet slänger av sig all förlåt och talar ett helt annat språk än sin ägare gör utåt.
”Kol – den starka ryggraden i energiförsörjningen”, stod det i skyltfönstret.
Medan vår borgerliga regering brukar slå sig för bröstet och beskriva sig själva som världsmästare i att minska koldioxidutsläpp är det alltså detta deras företag säger när inga svenska förväntas höra på. Uppenbarligen är regeringen nöjd med ett ägardirektiv som enbart kräver maximal vinst till vilket pris som helst. Visst är det stilenligt för en högerregering att kräva maximal profit, men frågan är om inte detta stilenliga ändå övertrumfas av hyckleriet. Det kan inte vara trovärdigt att på hemmaplan prata om vikten av att minska utsläpp av koldioxid samtidigt som man i utlandet arbetar för att öka utsläppen.
I samma skyltfönster fanns en annan skylt ”Kärnkraft – den miljövänliga och fördelaktiga energikällan” stod det på den.
Det var alltså sant – det statliga svenska företaget propagerar i utlandet för kärnkraft. Dessutom gör man det i Tyskland som faktiskt är på väg att stänga alla sina reaktorer. Precis som Japan som bittert fått lära att det omöjliga faktiskt kan hända. Och om det ändå händer får det katastrofala konsekvenser.
I Kiev besökte jag Tjernobylmuseet. Där förstod jag vidden av den katastrofen som inträffade på natten den 26 april 1986. Tjernobyl ligger inte långt från Kiev. Hade vinden just den natten blåst åt motsatt håll hade Kiev, med närmare 3 miljoner invånare, fått evakueras. Nu ”räckte” det med 90 000.
Om en omöjlig händelse som i Tjernobyl och Fukushima sker på Forsmark och vinden ligger på åt ”fel” håll får vi kanske utse Göteborg till huvudstad, för Stockholm får då stängas av i kanske 600 år.
Men detta talar aldrig de kärnkraftskramande politikerna om. Ej heller informeras vi om detta av de stora medierna. Men de kanske resonerar som de Tage Danielsson ironiserade över efter kärnkraftsolyckan i USA 1979 – ”det var så otroligt osannolikt, så att egentligen så har det nog inte hänt ? men, om nu det här som hände i Harrisburg verkligen hände mot förmodan, då är ju risken att det ska hända en gång till, den är ju så löjligt liten, så att... på sätt och vis, så kan man säga, att det som hände i Harrisburg, ja det var tur att det hände, va. För då vet vi ju nu, att det är nästan säkert, att det inte händer en gång till.”
Det gäller alltså att sticka huvudet i sanden och inte låtsas om verkligheten om man ska försvara kolkraft och kärnkraft - precis som det statliga Vattenfall och vår regering.
Anders Englesson,
Miljöpartiet i Karlshamn