S-politiker: Vi kommer känna igen oss i Hälsovalet

I ett antal artiklar har den centerpartistiska och moderata oppositionen i Ronneby diskuterat genomförandet av Hälsovalet inom primärvården i Blekinge. Märkligt nog har de försökt lägga ansvaret på kommunalrådet JanAnders Palmqvist.
Kanske kan några synpunkter från landstingets politiska ledning vara av intresse.

Nu genomförs alltså alliansregeringens vårdvalslagstiftning.
Grunderna i den lagen är att fördelningen av pengar från landstinget ska vara likvärdig mellan privata och offentliga vårdgivare, att ersättningen följer medborgaren som listar sig hos en vårdgivare och att de vårdgivare som ackrediterats det vill säga godkänts av landstinget är fria att etablera sig var som helst.

Utifrån detta har Landstinget Blekinge format en egen modell, Hälsovalet, som vi tror kommer att bli bra. Den ska säkerställa helhetssynen inom primärvården och premiera förebyggande hälsoinsatser. Vi kommer att känna igen oss.
Huvuddelen av de offentliga och privata vårdgivare som finns idag kommer att finnas kvar även i fortsättningen. Troligen med tillskott av ytterligare några privata.
Alla vårdgivare kommer alltså att erbjuda en primärvård med ett innehåll som vi i stort är vana vid. Dock innebär den fria etableringsrätten att delar av verksamheter med litet underlag kan komma att koncentreras.
Det kan gälla distriktssköterskemottagningar med mera

Detta är naturligtvis en följd av marknadsmekanismen i vårdvalslagstiftningen. Centerpartistiska företrädare tycker att landstinget först ska fördela pengarna i hälsovalsmodellen och sedan med ytterligare pengar köpa till det som marknaden ratar.
Ungefär som det förslag som finns om den framtida kollektivtrafiken. Friskolesystemet är ett annat exempel på detta. Dessa tankar riskerar både att slå sönder de sammanhållna systemen och okontrollerat driva på de offentliga kostnaderna. Så kan vi inte ha det.

Vi menar att vi nu får avvakta införandet av hälsovalet och följa effekterna . Uppstår det stora negativa konsekvenser får vi naturligtvis överväga åtgärder. Eventuella åtgärder får då finansieras inom ramen för de pengar som nu finns i hälsovalssystemet.
Alltså satsar vi på något nytt får något annat betala det genom mindre pengar. Lägger vi mer pengar på landsbygden får vi minska någon annanstans.
Dock är det viktigt att säga att förändringar inte per automatik innebär stora försämringar. Den aktuella förändringen av barnhälsovården i Listerby är ett sådant exempel.
Detta beslut är en rimlig avvägning mellan resursanvändning, kvalitet och service.

I samband med hälsovalets införande finns det också anledning att fundera över hur de offentliga vårdcentralerna ska styras.
Det finns ett behov av säkerställa medborgarintresset genom en politisk styrning samtidigt som deras behov och möjlighet att konkurrera på samma villkor som de privata ska säkerställas.
Vi återkommer med förslag kring detta.