Se och lär om ny biblioteksstrategi

En viktig debatt om bibliotekens funktion i 2000-talets Sverige har blossat upp.
Bibliotekens betydelse för läskunnighet och folkbildning samt för framväxten av folkrörelser och välfärdssamhälle under 1900-talet är väl dokumenterad och oomstridd.
2000-talets samhällsutveckling kommer att präglas av delvis andra fenomen och utmaningar.
Om dessa vet vi i dag lite. Men att informationsflödet ökar snabbt är uppenbart och att betydelsen av kunskap ökar kan vi vara säkra på.

Utvecklingen på it-området har förändrat sättet att se på information.
I dag handlar kunskapsinhämtning inte om hur vi ska få tillgång till information, utan snarare om hur vi filtrerar det flöde av hög- och lågkvalitativ information som sköljer över oss.
Det blir allt viktigare att kunna lokalisera och utvärdera informationen för att kunna tillgodogöra sig denna som kunskap.
Denna informationskompetens bygger på god läsförståelse och bred allmänbildning som i sin tur förutsätter hög kvalitet i utbildningssystemet.

Bibliotekens funktion som kunskapsinstitution har under senare år blivit allt tydligare.
För 20 år sedan var folkbibliotekens utlåning av skönlitteratur väsentligt större än utlåningen av facklitteratur. I dag är förhållandet det omvända.
Under 2005 genomfördes 11,5 miljoner lån vid landets forskningsbibliotek, mer än dubbelt så många som 1999.
Dessa trender förklaras framför allt av utbyggnad och förändring i utbildningssystemet.

För att rusta Sverige för globaliseringens utmaningar måste vi skapa en förstklassig infrastruktur för kunskap. En av byggstenarna är ett världsledande bibliotekssystem.
Det finns ett betydande, men allt för lite diskuterat, samband mellan å ena sidan bibliotek och informationskompetens och å andra sidan kunskap och tillväxt.
Läsande och kontinuerlig fortbildning måste ges bästa möjliga förutsättningar för alla.

Det måste vara lika självklart att skolbarn i lågstadiet har tillgång till bemannade skolbibliotek som att forskare har tillgång till förstklassiga forskningsbibliotek och kommuninvånarna har god tillgång till högkvalitativa folkbibliotek.
I ljuset av detta ser allt fler behovet av en nationell och samlad bibliotekspolitik som gör allt detta möjligt.
Frågan griper in i såväl den nationella utbildnings- och skolpolitiken som kulturpolitiken.
Vi vill därför uppmana kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, skolminister Jan Björklund och utbildningsminister Lars Leijonborg att ta initiativ till en brett sammansatt utredning med uppdrag att formulera en nationell biblioteksstrategi. Utredningen bör få både övergripande och mer konkreta frågor att arbeta med.

Till de konkreta hör att beskriva hur olika institutioner inom utbildnings- och biblioteksväsendet ska samverka för att nå gemensamma, tydliga och utvärderingsbara mål.
Utredningen bör också få i uppdrag att utvärdera den tio år gamla bibliotekslagen.
De mer övergripande frågorna bör inbegripa att ta fram en biblioteksstrategi för bibliotekens roll i 2000-talets kunskapssamhälle. Det behöver inte vara svårt. Våra nordiska grannar har i många avseenden kommit längre än Sverige.
Utredningen kan därför med fördel hämta inspiration från den norska Bibliotekreform 2014, den finska Biblioteksstrategi 2010 och från den danska Biblioteksstyrelsens arbete.

Britta Lejon
ordförande
Svensk biblioteksförening
Niclas Lindberg
generalsekreterare
Svensk biblioteksförening